Resurser för kooperativ katalogisering

Jag har fått ganska mycket feedback på min artikel i BBL 8/2010 och det är roligt.  Många påpekar att det inte är gratis med katalogposter, och det är sant. Jag uttryckte mig slarvigt. Det är alltid någon som betalar för en katalogpost. Men det är en anledning till att jag anser att man bara ska katalogisera varje verk en gång. En annan anledning är att posten ska se likadan ut överallt.
I BBL 9/2010 är det en bibliotekarie på Falu stadsbibliotek, som oroas över att jag tror, att folkbiblioteken genom kooperativ katalogisering kan ersätta bibliografisk service.  
Mycket av det folkbiblioteken behöver finns redan i Libris. Dels har Nationalbibliografin ett ansvar att katalogisera trycket på svenska, dels katalogiserar de vetenskapliga biblioteken och Göteborgs stadsbibliotek in i Libris. Några värmländska bibliotek har också bestämt sig för att bli Libris-bibliotek, och bidra med katalogposter. Jag förstår att Falu stadsbibliotek inte har pengar för att bygga upp en katalogavdelning  i dagsläget. Men totalt betalar folkbiblioteken runt 30 miljoner kronor för att få katalogposter levererade. Dessutom betalar de 10 miljoner för att få tillgång till databasen Burk. Det är alltså c:a 40 miljoner kronor som kanske kan användas effektivare. Det räcker med råge till 40 katalogisatörer, vilket är vad som används till Burk idag.
"Idag arbetar två, dvs cirka 5 %, av fyrtioen medarbetare, med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster." BTJs vd i BBL 2/2009. Så mycket behövs idag, när väldigt mycket dubbelkatalogiseras. På ett stort folkbibliotek som Göteborg, finns ungefär 80% av posterna i Libris. Det är alltså bara 20% som behöver katalogiseras. Resurserna finns, men det handlar om hur vi organiserar dem.
Jag har inget emot att köpa poster av en kommersiell aktör på en marknad där det finns konkurrens. Villkoret är att det blir billigare än att göra det i egen regi, och att biblioteket får oinskränkt nyttjanderätt.
Äganderätten är viktig, menar jag. Posterna från Burk är inte fria. I avtalen finns tydliga begränsningar. Där står också att man får behålla sin katalog om man upphör med servicen. Däremot får man t ex inte visa beståndet i Libris.  Det hämmar utvecklingen när det virtuella biblioteket gör det möjligt att skapa nya användartjänster med katalogposter som byggstenar.

Katalogkonferens i ett strategiskt perspektiv

Vi är på väg mot en nationell katalog, det visade sig tydligt på den katalogkonferns som Sveriges Länsbibliotekarier och Biblioteksföreningen ordnade i början på veckan. Unni Knutsen vid Högskolan i Oslo, slog fast att ett dokument endast bör katalogiseras en gång. Dubbelregistrering, kopiering och bibliografiska uppdateringar av poster leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet på produkten. Användarna nyttjar Google för att söka, stora kataloger klarar konkurrensen därifrån bättre (Libris, BIBSYS, WorldCat). Katalogdata måste finnas på Internet och integreras i tjänster där, om vi vill att bibliotekens data och samlingar ska vara relevanta, sade hon. Hon framhöll också betydelsen av öppna standarder, och menade att vi måste ge tillgång till våra metadata på nya sätt. Data som blivit insamlade och systematiserade för skattebetalarnas pengar, bör i de allra flesta fall göras fritt tillgängliga i maskinläsbart format.
Calle Nathanson från SKL redogjorde för enkäten från i våras där en nationell katalog är högst på listan. Både TPB:s och IB:s poster kommer att komma in i Libris, men det tar lite tid.
Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek sade att äganderätten till posterna är den strategiskt viktigaste frågan. Katalogposten är den minsta byggstenen för samlingen, och den kan användas för att skapa mervärden för användarna. Kataloger med katalogkort var mycket lokala, nu kan vi alla bidra till en gemensam katalog genom den nya tekniken. I Göteborgs katalog är det 126 000 fler sökningar i år, jämfört med samma tid i fjol. Christina P menade också, att det är viktigt att formulera kraven ordentligt vid upphandling, och att man ska vara noggrann med tekniska standarder. Talboksposterna är oerhört viktiga för folkbiblioteken. Idag köper Göteborg talboksposter från Burk, och därmed är de inte fria poster. Kompetensen för katalogisering försvann, när biblioteken outsourcade katalogisering. Idag finns 80% av folkbibliotekens material i Libris. Hela förvärvsprocessen har blivit uppdaterad i Göteborg. Man måste se över sina rutiner när man blir Libris-bibliotek, och det har sina fördelar menade Christina. Libris är ett kollektivt projekt, och Göteborg utmanar andra bibliotek att vara med.
Maria Hedenström från Libris berättade att basen innehåller 6,5 miljoner poster. Libris har rutiner med Dawson Books och inom kort med Adlibris för automatisk postleverans. Fler leverantörer har visat intresse. Posten levereras vid ordertillfället. Preliminära poster finns i basen, och de kan automatiskt uppdateras när den fullständiga posten kommer, om biblioteket så önskar. Libris öppnas från 2011 för samliga intresserade bibliotek. Dagens 300 bibliotek kan bli 1500 bibliotek! Det känns hoppfullt!
Programmet och powerpoint-presentationerna från konferensen finns här: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2010/nationellkatalog/konf.html

Örnsköldsviks bibliotek på 90-talet

Två gånger på kort tid har jag blivit påmind om biblioteket i Örnsköldsvik, och det arbete vi lade ner där i början av 90-talet. Det var dels i motiveringen till Bengt Hjelmqvists pris, dels i ElsebethTank.blog http://www.elsebethtank.com/blog/2010/10/01/biblioteker-er-for-mennesker/ Det är roligt när ett när ett tjugo år gammalt projekt, Gökprojektet, kommer upp till ytan igen. GÖK står för Göteborg, Örnsköldsvik och Kalmar, och projektet gick ut på att köpa medier på låntagarefterfrågan, att exponera böcker för att väcka läslust och att finna effektivare arbetsprocesser. Inspirationskälla var bl a det tredelade biblioteket i Gutersloh, dit vi hösten 1990 gjorde en studieresa. Vi studerade hur man organiserade både personal och samlingar. Det var intressant att se den ambitiösa medieplanering man hade där, och hur man använde den kunskap man fick, för att exponera medierna. Torget kallade man området där nya och efterfrågade titlar placerades. När titlarna inte längre lånades så ofta flyttades de till det traditionella biblioteket, och sedan vidare till magasinet. Det tredelade biblioteket gjorde ett mycket positivt intryck, främst för att man i all planering framhöll låntagarperspektivet, och för att man ständigt var medveten om hur man lyckades, genom att konsekvent och kontinuerligt följa upp med mätningar. Örnsköldsviks nya bibliotek stod klart 1993 och var i mycket inspirerat av Gutersloh men också av de tankar som utbyttes inom Gökprojektet. Många av idéerna har släktskap med dem i The Darling Library. Det var mycket kontroversiellt,  och framkallade heta känslor på de nationella tidningarnas debatt- och kultursidor, precis som det nutida projektet i Malmö. I Örnsköldsvik fanns ingen upprörd debatt, men många nöjda biblioteksanvändare.

Tack alla delaktiga!

Tacktal för Bengt Hjelmquists pris, Göteborg den 23 september 2010

"Jag är oerhört glad och stolt över att få Bengt Hjelmqvists pris. Det är många jag har att tacka för arbetet mot ett gemensamt mål: det användarfokuserade biblioteket.
Tack till Biblioteksföreningen och juryn som valde mig. Jag tycker mycket om motiveringen, och jag tycker den är rätt humoristisk. Den tar upp olika delar ur mitt, numera rätt långa, arbetsliv. Den nämner att det ibland blåst hårt, och jag vill tacka er alla som då givit mig det massiva stöd, som gör det lätt att gå vidare.
Tack till medarbetare på Länsbiblioteket i Värmland. Ni är fantastiska och utan er blev inget gjort. Ni inspirerar, stöttar och peppar mer än ni nånsin kan tro.
Till ledning och arbetskamrater på Region Värmland: Tack för en arbetsplats med tillåtande atmotsfär och högt i tak.
Till fd medarbetare i Karlstad och Örnsköldsvik: Tack för en rolig tid. Tack för ert hårda arbete och er förmåga att verkligen lyssna till låntagarna.
Till kollegor på värmlands bibliotek: Tack för den samarbetskultur som ni skapat, och för de ständigt pågående utvecklingsdiskussionerna med användarna i centrum.
Till kollegor på länsbiblioteken: Tack för mycket kunskap om omvärlden och givande samarbetsprojekt.
Och  slutligen
Till mina nära biblioteksvänner: tack för långa givande samtal, ibland både natt och dag.
Det är ett roligt jobb vi har. Vi skapar bibliotekens framtid. Det är en stor utmaning. Tack alla!"

Utvärdering av den gamla biblioteksplanen

 Den första och andra september ägnade bibliotekscheferna sig åt att först se bakåt för att sedan blicka framåt. Vad upplyftande det är att utvärdera vad man gjort. Så många bra saker som biblioteken åstadkommit gemensamt under denna tid. Det blev en lång lista. Någon skrev "Bibliotek Värmland har rört utveckling av den dagliga verksamheten, vilket medfört att all personal berörts". Så är det. Det är det som gör samarbetsprojekt så roliga, och så svåra. Det är många som berörs i innersta kärnan av sitt arbete. Ledorden för samarbetet har varit, och är alltjämt: generositet, delaktighet och integritet. Man borde sätta sig ner och gå igenom vad man gjort lite oftare!

Librisposter kommer med boken

Värmlandsbibliotekens medieupphandling är klar. Det är glädjande att flera
leverantörer kan leverera medier med gratis katalogposter hämtade från
Libris. Alltså att man får både bok och katalogpost från leverantören
med automatik, och slipper importera själv. En inskränkning från
åtminstone en stor leverantör är att man får de katalogposter, som
finns i Libris vid beställningstillfället, inte vid
leveranstillfället. Och eftersom biblioteken så gott som alltid
beställer böcker långt innan boken är utgiven, så är väl risken stor
att posten inte finns färdig då. Det borde gå att ordna. Ett steg i
rätt riktning är det absolut."

Arena, CS Library eller något annat?

Många bibliotek i landet har skaffat en webb som integrerar katalogen och hemsidan. Det är bra. Den undersökning, som LIMIT-projektet genomförde för några år sedan visade, att användarna blev förvirrade av att lämna bibliotekets hemsida, när man skulle söka i katalogen. Selma-biblioteken i Värmland tänker nu upphandla en gemensam webb. Vilka krav ska man ställa, och vilka fördelar har de olika systemen? Vilka system finns tillgängliga på marknaden? Frågorna är många. En viktig del är katalogens utformning. Jag vill uppmana alla på värmlandsbiblioteken att titta på olika lösningar. Camilla på länsbiblioteket har gjort en liten film som visar hur sökresultat mm visas i de olika systemen. Den finns här: lansbiblioteket-i-varmland.regionvarmland.se/projekt/egna-projekt/gemensam-bibliotekswebb/infor-upphandlingen/infor-upphandlingen

Bengt Hjelmqvists pris

Så oerhört glatt överraskad jag blev när ordföranden i juryn för Bengt Hjelmqvists pris meddelade att de utsett mig som årets pristagare. Tack hela juryn! Priset delas ut på Bok och Bibliotek i Göteborg. Tack också alla medarbetare och kollegor för insatser och inspiration. Utan er skulle det inte bli något gjort!  Ur juryns motivering: ”Anna Christina har under sin tid i Örnsköldsvik och i Värmland alltid satt användaren i centrum. "Gör det lätt för låntagaren" lät en gång stridsropet i Örnsköldsvik. Hon har tagit initiativ till det gemensamma Biblioteket i Värmland och arbetat konsekvent utifrån de värmländska kommunernas biblioteksbehov och utan "top- down" perspektiv. Likt en biblioteksvärldens Robin Hood har hon givit röst för de små bibliotekens kamp mot höga omkostnader och stått kvar rakryggad och med huvudet högt när det blåst hårt. Anna Christina är en sann hjälte i biblioteksvärldens Nottingham med Sherwoodskogen... eller Värmlandsskogarna som sin bas.”

SkyRiver stämmer OCLC för konkurrensbegränsning

SkyRiver är ett litet företag som tagit upp konkurrensen med OCLC vad gäller katalogposter.  OCLC har svarat med att höja priserna rejält för dem som tar sina poster via SkyRiver, men utnyttjar andra OCLC-tjänster. SkyRiver stämmer nu OCLC för att man ägnat sig åt olagliga affärsmetoder. SkyRiver menar att detta är konkurrensbegränsande, och att OCLC bryter mot antitrust-lagar.
Nu har SkyRiver öppnat en blogg för att man enkelt ska kunna följa processen. Den heter Choice for libraries, http://choiceforlibraries.com/.
Man kan också följa diskussionen på twitter: #skyoclc

Låntagare, brukare eller kund?

Städar inför ledigheten och läser i Bok og bibliotek 3/2010 om Drammenbiblioteket. Det är ett spännande bibliotek, som jag besökte i våras. Bibliotekschefen säger i artikeln att hon vill bli av med ord som "brukaren" och "låntagaren". Istället välkomnar hon "kunden". -Tänker du "kund" så tänker du en helt annan sorts service än om du tänker "brukare". En kund ska behandlas så att man tänker "hit vill jag komma igen". Tänk parallellen till en butik, där kunden kommer in för att köpa en sjal, och går ut med en hel garderob. Kundtänkandet är också nödvändigt för att framtidens bibliotek skall nå ut bredare, och marknadsföra sitt utbud till fler, säger hon.
Bengt Göransson tar upp kundbegreppet på ett annat sätt i den nya boken Tankar om politik. -När jag går in i en livsmedelsbutik för att köpa en tomat gör jag det som kund, skriver han, och beskriver hur han väljer ut en fin tomat utan tanke på att andra kunder kanske får ruttna tomater eller inga tomater alls. Kunden och säljaren skapar sina avtal utifrån enskilda behov. För butiksägaren är butiken alltid viktigare än kunden. Bengt Göranssons resonemang är intressant, och jag rekommenderar läsning av boken. Men visst kommer låntagarna och lånar böcker, utan att bry sig om vad som blir kvar?

Värmländska bibliotek ska katalogisera i Libris

Fyra värmländska bibliotek har bestämt sig för att pröva att katalogisera sina poster i Libris. Man ska också samarbeta med några bibliotek i Örebro län. Det är bra att folkbiblioteken anmäler sitt intresse att katalogisera sina poster i Libris och att Libris snart blir nationell katalog med fria poster. Förhoppningsvis kommer många bibliotek att katalogisera sina udda poster direkt in i Libris. Många bäcker små...

OCLCs nya riktlinjer för katalogposter

Snart presenterar KB och BTJ hur man tänker kring den nationella katalogen hoppas jag. Redan i februari gick man ut med ett gemensamt pressmeddelande. Där säger man, att KB står för driften av katalogen,  och BTJ fortsätter att leverera bibliografiska data. Begreppet "bibliografiska data" betyder katalogpost för mig. Jag tycker det är viktigt att man skiljer på katalogposten, och tilläggsdata till katalogposten, som t ex ämnesord.  Katalogposten ska vara fri för alla att använda. Folkbibliotekens poster ska inte vara inlåsta, och försedda med ett särskilt nummer. Det är det viktigt att biblioteken får äganderätt till posterna. Till de fria posterna kan sedan tilläggsinformation produceras, och säljas till biblioteken.
I USA startade företaget Sky River försäljning av fria katalogposter till ett rimligt pris. Nu försöker OCLC förhindra att biblioteken köper posterna där, genom att höja priserna kraftigt på andra tjänster för dem, som vill ha fria poster. OCLC presenterade nyligen förslag till nya riktlinjer för överföring och användning av poster. De gamla var från 1987. De nya riktlinjerna diskuteras på OCLCs online feedback forum. Många inlägg här ifrågasätter OCLCs rätt att äga posterna. Fram till slutet av maj kan man ge synpunkter på riktlinjerna.
Folkbiblioteken i Sverige har  ett gyllene läge, att starta på ny kula med fria poster, som är öppna och fria för återanvändning.

Försök med tidskrifter

Några bibliotek i Värmland har det senaste halvåret gjort försök med tidskrifter. De har köpt in både populära och mindre populära tidskrifter, och även senaste numret är till hemlån. För populära tidskrifter finns dubbletter i tidskriftsavdelningen. Tidskrifterna har exponerats på bord eller enkla skyltställ, och inte i omedelbar anslutning till tidskriftsavdelningen. Låntagarna har varit oerhört nöjda med att få låna hem tidskrifterna, inte bara senaste exemplaret, utan även äldre. Många uppfattade det som något nytt. I Kristinehamn t ex lånades ICA-kurieren ut långt över hundra gånger i försöksdelen, medan man endast förmedlade sexton lån av samma tidskrift från tidskriftsrummet. Även på andra tidskrifter var det en stor skillnad. Det lånades tre till fem gånger mer av de specialskyltade tidskrifterna. Man har under perioden märkt att man får fler lån och fler besök i biblioteket. Samtliga bibliotek tänker försöka permanenta idén att ha dubbletter för utlån av senaste numret.

Katalogposter - en strategiskt viktig fråga

Förra veckan lyssnade jag till Unni Knutsen. Hon har skrivit den intressanta texten Fragmentering eller felleslösning som jag skrivit om tidigare. Hon inledde med att katalogisering handlar om pedagogik och politik, inte om att skriva en rad tecken i en post. Hon pekade på att studenter och andra användare i mycket större utsträckning söker på Google, än går till bibliotekskatalogen. Alltså måste vi sprida våra kataloger, om vi vill att användarna ska få tillgång till våra samlingar. Biblioteken har bra metadata, som det är efterfrågan på, menade Unni. Det är vår plikt att dela dem med andra aktörer utanför biblioteken. Vi kan också ha nytta av att importera  data från andra typer av metadataproducenter. Hon nämnde exemplet MusicBrainz. De har en katalogiseringshandbok på nätet. Det är väldigt viktigt att ge tillgång till API:er, sade Unni, och nämnde att LIBRIS ligger mycket långt framme med sina öppna API:er och linked data. (Läs Ted Valentins gästbloggning på LIBRIS utvecklingsblogg: LIBRIS öppna API:er) 

Katalogdata måste alltså  vara fria så att andra aktörer kan återanvända dem. Data som blivit insamlade och systematiserade med skattebetalarnas medel borde vara fria. Unni Knutsen poängterade verkligen detta, och även Ted Valentin skriver om det och hänvisar till webbplatsen opengov.se Bibliotekens fria data kan sedan användas av kommersiella aktörer för att bygga nya tjänster.

Tyvärr präglas situationen (i Norge) idag av fragmentisering, dubbelregistrering och avsaknad av samarbete, vilket leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet.  Norge saknar en nationell överodrnad plan för det bibliografiska området, avslutade Unni Knutsen.

Det var tankeväckande att lyssna till henne, och jag håller med om att detta är den viktigaste strategiska frågan för biblioteken nu. Det är också viktigt att skilja på katalogisering av en post, och uppdatering av posten. Det är viktigt att alla bibliotek har en likadan post, inte olika uppdateringar och andra variationer i posten. 

KBs plan och den nationella katalogen

KB skriver, att utvecklingen av LIBRIS som nationell katalog, har hög prioritet. Det är bra. Det är den frågan, som folkbiblioteken satt högst på listan över önskade åtgärder, både i SKLs enkät och på dialogmötena. Utvecklingen av LIBRIS kommer initialt att kräva större resurser, närmare bestämt fyra årsverken under en tvåårsperiod. De resurserna tas från den förväntade ökningen i KBs budget med tio miljoner. Under avsnitt 6, Det utvidgade uppdraget, står inte mycket om arbetet med LIBRIS. Det finns istället i en bilaga, med rubriken Några idéer som KB kan arbeta vidare med. Här finns en mycket positiv inriktning för arbetet med den nationella katalogen, som har som mål att vara klar senast 2013. Men för att nå målet krävs en dubblering av drifts- support- och utvecklingsresurserna, skriver man i bilagan. Hur mycket är det? Antagligen mer än de fyra projekttänster som inrättas för de kommande två åren. Jag tycker det är synd att den nationella katalogen inte finns under rubriken Det utvidgade uppdraget, utan istället som en idé att arbeta vidare med. Jag är ändå övertygad om att KB ger katalogen hög prioritet, och att man finner en lösning på finansieringsproblemet.

Fylkesbibliotekens ansvar för biblioteksutveckling

De norska fylkesbiblioteken har nyligen skrivit ett brev till kulturdepartementet, där de skriver att de i sitt uppdrag som regional utvecklingsaktör,  kan ta på sig ett större ansvar, för att utföra en nationell bibliotekspolitik. De menar att statliga utvecklings- och kompetensutvecklingsmedel bör överföras till fylkskommunerna, som har en central roll som utförare av statlig politik på regional nivå. De senaste åren har samarbetet mellan kommunerna stärkts, och den processen har fylkesbiblioteken initierat och koordinerat. Uppgifterna för biblioteksutveckling bör fördelas mellan de olika aktörerna. Nationalbiblioteket kan stå för nationell infrastruktur och nationella samverkanstjänster. Ett utvidgat ansvar för fylkesbiblioteken kan effektivisera biblioteksverksamheten och göra den mer flexibel, menar de norska fylkesbiblioteken.

Länsbibliotekets webbsida

Länsbibliotekets webbsida har nytt utseende. Det är en följd av att Region Värmlands webbsida är förändrad. Vår målgrupp är biblioteksanställda i Värmland. Här ska man hitta nyheter om biblioteken, och sådant som är intressant för biblioteken. Vidare kan man läsa om våra kurser och konferenser, och nya och gamla projekt. Till slut finns ett dokumentarkiv, där minnesanteckningar från möten mm arkiveras. Ibland hör man att webbsidornas tid är förbi. Är det så? Är webbsidan en hopplöst förlegad envägskommunikation? Eller ett bra ställe för minnesanteckningar? Rent av ett intressant ställe för nyheter? Vi gör ett försök att skapa en aktiv och läsvärd webb, och hoppas ni vill bidra. Skicka in nyheter från biblioteken, gärna med bilder, eller tipsa oss om vad vi ska skriva om!

Hagfors nya bibliotek har öppnat

Hagfors har fått ett nytt vackert bibliotek på ungefär samma plats som det förra, nämligen i Älvstrands-gymnasiet. Disken drar blickarna till sig med sin turkosa färg. Mycket av inredningen går i sobert grått, men det finns en hel del färgklickar, som lyser upp. Väggarna är av glas, och golvet av vacker stavparkett. Biblioteket är huvudbibliotek, samt resurs för gymnasieskolan och lärcentrat som finns i byggnaden. All inredning är inte på plats och den riktiga invigningen av huset sker till hösten. Jag kan rekommendera alla att göra ett studiebesök på värmlands tre nya bibliotek i Hagfors, Forshaga och Sunne!

Working together

På bloggen (d)atablog(ue) läser jag om OCLC, som på ett framsynt sätt startades 1967 av Fred Kilgour. Då var OCLC en central väg för biblioteken att samkatalogisera, och på så vis slippa dubbelarbete. Länge fungerade det bra, katalogisering var dyrt, liksom datasystemen som skulle hantera informationen. OCLC var så framgångsrikt att ALA inrättade ett Fred Kilgour-pris.
Men 2008 presenterade OCLC en policy-ändring. Biblioteken har inte längre äganderätt till sina poster, om man visar dem i World Cat, - även om man själv har producerat dem. Många bibliotekarier menar nu, att OCLC inte drivs i bibliotekens intresse, utan som ett vinstdrivande monopol.
Artikeln uppmanar till att finna alternativa lösningar, och att sluta vara rädda för OCLC.

OCLCs prismodell

Många bibliotek i USA ogillar den prismodell som OCLC införde för flera år sedan. Man betalar för den servicenivå, som man  haft de senaste tre åren. Så länge man inte ökar sin aktivitet mer än 20% behöver man inte betala mer. Nu har ekonomin gått ner, och biblioteken köper mycket mindre, vilket betyder bl a mindre katalogiseringsservice. Men kostnaden till OCLC sjunker inte.

Problem att lämna OCLCs katalogiseringstjänst

I Library Journal 2/26/2010 kan man läsa om problem för biblioteken, som vill lämna OCLCs katalogisering. Biblioteken vill använda den billigare tjänsten hos Sky River, där man dessutom får äganderätt till posterna. Michigan State University, MSU, tecknade avtal med Sky River. Därpå meddelade man OCLC, att man ville sluta köpa katalogtjänsten, men fortsätta att visa upp sitt bestånd i WorldCat, och delta i fjärrlånesamverkan. MSU fick då ett helt annat och mycket dyrare pris än det som gällt tidigare för att matcha in sina poster. Det trots att man betalar 88500 dollar per år för att delta i fjärrlånesystemet. OCLC säger att man vill komma bort från styckepriser. Man har investerat i många tjänster, och man vill inte ha bibliotek som är mer tärande än närande. MSU arbetar nu för att få till en kooperativ dokumentleverans.

Kommentarer igen

Har varit i kontakt med KB och det var ett tekniskt problem som gjorde att min kommentar inte syntes på bloggen.

Kommentarsgranskning

För mer än 24 timmar sedan skrev jag en kommentar på KBs blogg På väg mot ett nytt uppdrag. Då fick jag meddelandet "Din kommentar inväntar granskning". Jag tycker det är utmärkt att man granskar.  Men jag blev lite förvånad att det tar så lång tid, eftersom en annan kommentar jag skrev igår under en annan rubrik, publicerades ganska omgående. Olika rubriker har kanske olika granskare? Så här skrev jag under rubriken "En gemensam nationell katalog": 
"Det är bra att Libris blir den nationella katalogen och att alla poster blir fritt tillgängliga. Äntligen kommer talböckerna att finnas i en nationell katalog, liksom folkbibliotekens AV-medier. Om folkbiblioteken vill ha bibliografisk service är det bra att den tjänsten finns att köpa. Idag består tjänsten av två delar: katalogposten och uppgradering av katalogposten. I fortsättningen antar jag att det är uppgraderingen som BTJ kan sälja. Där lägger de idag väldigt lite resurser, så prissänkningen lär bli stor? BTJ har på sin hemsida en deklaration hur man tänker med sina bibliografiska informationstjänster. Under rubriken ”En seriös och ärlig diskussion – tack” säger man att faktafel har spridits ”BTJ lägger 70 % av sina resurser på uppdatering av gamla poster”.Och så svarar man själv ”Nej, BTJ lägger mindre än 5 % på detta.”
Nu när jag skriver i min blogg väljer jag att lägga till ett utdrag ur BBL 9 2009 s17 - 18:
" Det mest allvarliga är att hon påstår att vi lägger 70% av våra resurser på uppdatering av gamla poster. När bibliotekschefer runt om i landet får höra detta tycker de ju att vi är knäppa som lägger så mycket på uppdatering av gamla poster. Och det vill man inte behöva betala för, utan då anser man att tjänsten borde kosta 30% av vad den kostar idag. Med andra ord sprids bilden att om man inte tar del av uppdateringarna kan priset sänkas jättemycket. Men detta är inte alls sant. Idag arbetar två, dvs cirka 5%, av fyrtioen medarbetare med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster. Om vi lägger 5% eller 70% av våra resurser på gamla poster - det ger ju två helt olika bilder av prissättning och kostnader."
Det är bara att instämma. Samt påpeka, att jag inte skrivit något om hur BTJ fördelar sina resurser.
Vill ni läsa hela BTJs inlägg finns det här: http://www.btj.se/public/templates/btjblog.aspx?postid=267
Jag har kommenterat en del på min blogg under etiketten ”ärlig diskussion” http://annachristinasblogg.blogspot.com/

Den nationella katalogen på dialogmötet i Malmö

KB var i Malmö den 2 mars och berättade om sitt uppdrag. Man inspirerade också publiken till frågor via gruppdiskussioner. Allt filmades och man kan se två intressanta filmer på KB:s hemsida. Det är utmärkt att KB filmar och sprider diskussionerna till större grupper. Passa på och se filmerna!
Vad sade man om den nationella katalogen?  Gunnar Sahlin sade att förhandlingar pågår mellan KB och BTJ. De består av tre delar. Den första är ambitionen att skapa en gemensam nationell katalog. Där är man överens. Den andra är den tekniska, och frågan var BURK ska vara, och vad man ska göra? Ska man först göra det hela i BURK, och sen flytta över det hela i LIBRIS, eller finns det andra lösningar? Där pågår diskussioner. Den tredje delen är ekonomin.
Om Gunnar Sahlin inte var helt tydlig med den tekniska delen, så var han mycket tydlig med framtiden för bibliotek.se. -"Att vidareutveckla bibliotek.se är ingen framkomlig väg. Det är för många tekniska problem". Men Mats Herder sade: (i inledningen av del 1, och inte som replik till Gunnar Sahlin)  "...bibliotek.se, som vi hoppas också tar ett språng och utvecklas ytterligare ett steg."
Jag tycker inte jag fick svar på min undran om vi får en gemensam katalog med fri tillgång till basens poster, och äganderätt till posterna. Och en gemensam databas med KB som ägare.
Folkbibliotekens samlade katalogposter bör finnas Libris! Om inte bakåt (det kanske blir för dyrt) så åtminstone framåt!

Biblioteken bort från ABM-utvikling

Kulturdepartementet i Norge föreslår i ett brev till ABM-utvikling den 12 februari att biblioteksfrågorna, som idag ligger hos ABM-utvikling, i huvudsak ska föras över till Nasjonalbiblioteket. Kvar blir bara arkiv och musei-frågor. Departementet önskar dialog med berörda parter skriver man. ABM-utviklings styrelse skrev ett brev till departementet, och därpå avgick styrelsen. En ganska dramatisk handling tycks det. Man menar att mandatet har förändrats, i och med att biblioteken försvinner ur verksamheten. Allt går att läsa på ABM-utviklings hemsida.

Förväntningar på nationell databas

Äntligen ska de offentliga bibliotekens samlade bestånd ingå i en gemensam databas, som KB ska äga. Vilka förväntningar har vi som folkbibliotek på den gemensamma katalogen? Det är viktigt att fundera över det och förmedla det till KB nu. Det finns dubbla möjligheter. Dels kan man delta i de dialogmöten som KB kommer att ha på sju ställen under våren, dels kan man skriva på KB:s blogg. 
Jag, och många med mig, tycker att äganderätten till posterna är oerhört viktig. Och att folkbiblioteken fritt ska kunna hämta poster ur det gemensamma beståndet. Redan 1996 fick KB regeringens uppdrag att skapa en nationell databas. Förra gången blev slutprodukten inte bra. Det är nu upp till oss på folkbiblioteken att formulera kraven. Gå på dialogmöten, skriv på KB:s blogg! Den viktigaste frågan av alla frågor i KB:s utökade uppdrag är att skapa en bra nationell samkatalog. Libris är en utmärkt grund för detta!

SkyRiver konkurrerar med OCLC om katalogposter

Kommer kostnadsmedvetna bibliotek i USA att ta till sig ett lågbudget-alternativ för sin bibliografiska service? Den frågan ställer Library Journal i oktober 2009 med anledning av det nystartade företaget SkyRiver. OCLC har varit ensam på marknaden i 18 år. Nu är det dags för konkurrens. Företaget menar att biblioteken kan spara upp till 40% genom att använda SkyRivers tjänster. Biblioteken har också full äganderätt till sina poster via denna tjänst. Så är det inte med OCLC:s poster. Det ska bli spännande att se vilka konsekvenser företaget får för utvecklingen på katalogpostmarknaden.

Upphandling

Jag lyssnade till en kommunal upphandlare igår. Det var lärorikt och tankeväckande. Han sade bl a att bibliotekschefer ofta:

• är för snälla
• lyssnar på leverantören  hellre än ställer egna krav
• är alltför förstående för leverantörens problem
• tror att man går i mål när upphandlingen är klar, istället för att tänka - nu börjar processen 

Han menade att biblioteken är för dåliga på att följa upp hur leverantören sköter sina åtaganden. De lovar ofta för mycket i sina anbud. Man måste inte kontrollera att anbuden är sanna, men däremot följa upp resultatet i praktiken. När man upphandlar måste man också bli en controller.

Det finns stora vinster att göra genom att upphandla tillsammans. Men går man ihop måste man också var förändringsbenägen. Se gärna upphandlingen som en möjlighet till förändring, sade han, och menade att det är bra att försöka göra en flödesbeskrivning av hur man vill arbeta. Ofta leder upphandlingsprocesserna till ett förändrat arbetssätt. Slutligen sade han att det är viktigt att bara betala för det man fått, och inte betala i förskott.  

Effektiv katalogisering i Norge

ABM-utveckling i Norge startade 2008 projektet Effektiv nasjonal bibliografisk produksjon
Det är ett projekt med frågeställningarna

• hur säkerställer man att katalogdata är gemensam egendom
• hur minimerar man dubbelarbete och därmed reducerar kostnader
• hur kan man få metadata tillgängliga vid utgivning/publicering
• hur kan man få bättre kvalitet i samsök

Projektet har två delar, den första delrapporten kom förra året och tar upp problem i anslutning till ägarskap av katalogdata. Den utredningen gjordes av Vebjörn Söndersröd. (ABM skrift 53). Jag ska läsa den snarast och se om den ger svar på några av de frågor, som ofta ställs i anslutning till äganderätten av poster. Den andra rapporten har nyligen kommit. Den heter Fragmentering eller felleslösning?, en skrift om organisering av norsk bibliografisk produksjon, och är skriven av Unni Knutsen. (ABM skrift #60). 

Den nya rapporten ger en intressant internationell utblick och en noggrann beskrivning av läget i Norge. Det är tydligt att frågan är i högsta grad aktuell eftersom användarna nu i mycket stor utsträckning söker material på internet både från bibliotek och från andra aktörer. Frågorna är  relevanta även i Sverige.

Red Laser Scanner

På World Cat Blog skriver man lite mer om Red Laser app, den applikationen som gör din iPhone till en scanner. Där finns också en film om hur det funkar. Man kan alltså använda sin iPhone för att scanna in en boks streckkod (den som är tryckt på boken) och så få upp resultaten för var man kan köpa den och var man kan finna den på ett närliggande bibliotek. Det fungerar för böcker i USA. Det går ännu inte att få CD, DVD etc, man vill se till att det funkar för böcker först. Snart kommer väl denna applikationen att introduceras i Sverige, med svenska förutsättningar. Låt oss hoppas att det då är en applikation som kan fungera för både Libris och Burk så att det blir en heltäckande bild av vad som finns på de närliggande biblioteken.
Har lagts till i
Snabblista 0:43

iPhone´s boksöks-app och katalogposter

Libarian in Black skriver, att det nu är möjligt att, med hjälp av sin iPhone, skanna in en boks streckkod, och sedan se vilka närliggande bibliotek som har boken. Det bygger på att man använder World Cat. Librarian in Black gillar applikationen, men eftersom det finns bibliotek, som antingen inte har råd att vara med i WorldCat, eller som valt att inte uppdatera sina poster i WorldCat, så blir det inte en representativ bild av vad som finns på biblioteken. Hon skriver:
"until libraries are able to share their records without a financial hardship attached, through something like OpenLibrary, apps like this only skim the surface of what our libraries truly offer their users.So…for my wish for the new year, I’m choosing to wish for an open source, open access, accurate, complete, and 100% free-to-use database of library materials worldwide".
Jag kan bara instämma i hennes önskan inför det nya året.

Kommentera gärna

BiblioBusters blogg är väldigt innehållsrik och bra, en av de bloggar jag läser med mycket stor behållning. I december skickade BiblioBuster frågor till bibliotekschefer som bloggar, bl a till mig. Nu finns fem svar publicerade här. Jag tycker att det är intressant att läsa hur de övriga svarar på frågorna, och också nyttigt att reflektera över det egna skrivandet. Fyller det någon funktion? Interaktivitet är ett mått på hur engagerande en blogg är för målgruppen, och jag har knappt fått några kommentarer alls. Anna-Stina, och flera andra, har påpekat för mig att det varit svårt att kommentera, och att jag borde ändra i inställningarna. Jag är glad för synpunkterna och har nu försökt ändra. Hoppas det funkar!