Jag har fått ganska mycket feedback på min artikel i BBL 8/2010 och det är roligt. Många påpekar att det inte är gratis med katalogposter, och det är sant. Jag uttryckte mig slarvigt. Det är alltid någon som betalar för en katalogpost. Men det är en anledning till att jag anser att man bara ska katalogisera varje verk en gång. En annan anledning är att posten ska se likadan ut överallt.
I BBL 9/2010 är det en bibliotekarie på Falu stadsbibliotek, som oroas över att jag tror, att folkbiblioteken genom kooperativ katalogisering kan ersätta bibliografisk service.
Mycket av det folkbiblioteken behöver finns redan i Libris. Dels har Nationalbibliografin ett ansvar att katalogisera trycket på svenska, dels katalogiserar de vetenskapliga biblioteken och Göteborgs stadsbibliotek in i Libris. Några värmländska bibliotek har också bestämt sig för att bli Libris-bibliotek, och bidra med katalogposter. Jag förstår att Falu stadsbibliotek inte har pengar för att bygga upp en katalogavdelning i dagsläget. Men totalt betalar folkbiblioteken runt 30 miljoner kronor för att få katalogposter levererade. Dessutom betalar de 10 miljoner för att få tillgång till databasen Burk. Det är alltså c:a 40 miljoner kronor som kanske kan användas effektivare. Det räcker med råge till 40 katalogisatörer, vilket är vad som används till Burk idag.
"Idag arbetar två, dvs cirka 5 %, av fyrtioen medarbetare, med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster." BTJs vd i BBL 2/2009. Så mycket behövs idag, när väldigt mycket dubbelkatalogiseras. På ett stort folkbibliotek som Göteborg, finns ungefär 80% av posterna i Libris. Det är alltså bara 20% som behöver katalogiseras. Resurserna finns, men det handlar om hur vi organiserar dem.
Jag har inget emot att köpa poster av en kommersiell aktör på en marknad där det finns konkurrens. Villkoret är att det blir billigare än att göra det i egen regi, och att biblioteket får oinskränkt nyttjanderätt.
Äganderätten är viktig, menar jag. Posterna från Burk är inte fria. I avtalen finns tydliga begränsningar. Där står också att man får behålla sin katalog om man upphör med servicen. Däremot får man t ex inte visa beståndet i Libris. Det hämmar utvecklingen när det virtuella biblioteket gör det möjligt att skapa nya användartjänster med katalogposter som byggstenar.
SvT Sverige 2007
6 månader sedan
BTJ agerar ungefär som musikindustrin, de vill bestämma hur deras produkt får nyttjas och återutnyttjas. Det är affärsmodell som är döende.
SvaraRaderaDet är ännu värre för BTJ eftersom deras "produkt" saknar verkshöjd. Det finns heller inget innovativt i deras produkter som de kan ta betalt för. Produkutvecklingen i katalogvärlden är mycket långsam och inget som BTJ exklusivt ägnar sig åt.
Kanske dags att starta en Wikilog som alla kan bidra till och ta data från.