Yttrandefrihet

BTJ:s ledning har via advokat skickat ett brev till mig där man ber mig upphöra med kampanjen, dvs Postprojektet. Man menar att jag bryter mot marknadsföringslagen. Men marknadsföringslagen gäller näringsidkare. Jag har i min roll som länsbibliotekarie varit ute och pratat om Postprojektet, ett projekt som drivs på uppdrag av Sveriges länsbibliotekarier och med stöd av Kulturrådet. Jag är ingen näringsidkare, har inga kommersiella syften, och förespråkar inget kommersiellt alternativ. Jag har rådfrågat en jurist. Det är yttrandefrihet som gäller. Brevet kan läsas på BTJ:s hemsida.
I ett par kommande inlägg ska jag kommentera en rad påståenden som felaktigt tillskrivs mig.

Dubbelarbete

BTJ:s ledning skriver på hemsidan under rubriken "En seriös och ärlig diskussion tack" att jag sprider osanna påståenden. Det är inte sant. Jag vill också ha en öppen debatt. Jag vill att Libris ska vara den nationella databasen. Det är bra att BTJ ser över tjänsten bibliografisk service, och gör den kostnadseffektiv. Tjänsten är bra, men dyr.

BTJ påstår felaktigt att jag sagt en rad saker. Det känns inte särskilt ärligt. Det finns en förstudie, och det finns blogginlägg att hänvisa till. Inget av det skrivna citeras. Ett påståendet gäller hur arbetet med interna resurser fördelas. Där sägs att endast fem procent går till att uppdatera poster. Det finns ingen anledning att betvivla. Det stora arbetet är att katalogisera. Några bibliotek, som katalogiserar själva har uppskattat den tid de lägger på katalogisering resp uppdatering till 95% mot 5%. Om Btj lägger 5% av resurserna på att leverera omvårdnad av posterna så antar jag att 95% av resurserna går till att leverera katalogposter.

Katalogisering tar mycket tid. Därför är det viktigt att vi inte använder folkbibliotekens pengar till dubbelkatalogisering. Jag har aldrig nämnt någon siffra om hur stor överlappning det är mellan BURK och Libris. Jag har inte någon uppfattning om den siffran. Peter Alsbjer nämner i sin blogg att den var 20% 1985. Det innebär ett stort dubbelarbete, större än man vid en första anblick kan tro. Eftersom Libris är ungefär dubbelt så stor som BURK, betyder 20% överlappning att halva BURK dubbelkatalogiseras.

För att förtydliga detta vill jag ta två exempel där överlappningen i båda fallen är 20%. I det ena fallet blir dubbelarbetet 50%, i det andra 100%. Vi har databasen A, som har 100 poster, B som har 50 poster, och C har 20 poster.

Exempel 1: databaserna A och B har 25 poster gemensamma. Det betyder att A har 75 poster som är unika och 25 poster som är gemensamma. B har 25 poster som är unika och 25 poster, alltså hälften, som är gemensamma. Tillsammans har de båda databaserna 125 poster, A har 60% unika poster, B har 20% unika poster och 20% av posterna är överlappande.

Exempel 2: databaserna A och C har 20 poster gemensamma. Det innebär att alla 20 poster som finns i basen C även finns i basen A. Överlappningen är 20 poster, vilket också är 20%. Det betyder att A har 80% unika poster och 20% gemensamma. Databasen C har 20% gemensamma och 0% unika. Allt arbete med basen C är dubbelarbete, trots en låg överlappning i procent.

Jag vet ingenting om hur många poster som överlappar varandra i BURK och LIBRIS. Berätta gärna!

Dawson-projektet

Dawson-projektet heter ett intressant projekt som drivits på Lunds Universitetsbibliotek. Underrubriken är "Rationalisering av katalogiseringsarbetet vid LIBRIS-biblioteken. Leverans av MARC-poster från bokleverantörer". Här har biblioteket gått in och ställt krav på sin leverantör av utländska böcker. Leverantören heter Dawson, och var en samarbetspart i projektet, som pågick hösten 2007. Man skrev ner ett antal frågeställningar, som även inkluderade rationalisering av inköpsprocessen och hantering av böckerna. Projektet blev en framgång och på Libris utvecklingsblogg kan man nu läsa att man på Stockholms universitetsbibliotek i oktober -09 är väldigt nöjda med Dawson. Inte minst när man beställde en e-bok var rationaliseringen stor.

Sist i rapporten står det: "I projektrapporten har vi beskrivit hur förvärvs- och katalogiseringsrutinerna kan effektiviseras med dagens bibliotekskataloger och bibliografiska format som utgångspunkt. Resultatet visar på möjliga tidsvinster. Men för att biblioteken verkligen ska kunna utveckla och effektivisera sina

arbetsrutiner när det gäller förvärv och katalogisering måste frågan sättas in i ett sammanhang som involverar nästa generations bibliotekskatalog, dess innehåll, funktion och bibliografiska kvalitet. Därför behövs en bred diskussion på nationell nivå."

Jag tycker det är intressant att läsa rapporten och se vilka krav man ställde på leverantören, och även att man har med kraven på effektiva leveranser i sina upphandlingsunderlag. Lunds Universitetsbibliotek beslöt sig då för att ha ett kriterium som heter "hyllfärdiga böcker" vid upphandling av bokleverantör. Det gäller att även folkbiblioteken formulerar sina krav i upphanlingarna så att vi får det vi önskar för effektivast möjliga rutiner. Samt gemensamt diskuterar behoven för nästa generations bibliotekskatalog.