Magisteruppsatser om bibliotek

Det finns många intressanta magisteruppsatser om biblioteksverksamhet. Säffles bibliotek instiftade år 2000 uppsatstävlingen Framtidsspanare, med anledning av de blev årets bibliotek då. Priset har delats ut varje år till en eller flera skribenter, och den sammanlagda prissumman är tiotusen kronor. Det har kommit in många oerhört bra uppsatser till den tävlingen. Nu lyfter Svensk biblioteksförening fram Månadens magisteruppsats på sin hemsida och i BBL. Den första uppsatsen, den för april månad, är skriven av Linda Sundberg på Karlstads universitetsbibliotek. Den heter Learning Resource Centre - en bibliotekstrend Jag säger Grattis till Linda, som blivit utvald för att hon "bidragit med nya kunskaper på ett förtjänstfullt sätt". Månadens uppsats är ett bra initiativ, som förhoppningsvis skapar större intresse för magisteruppsaterna. Nu hoppas också jag att det kommer riktigt många bidrag till årets upplaga av Framtidsspanarna!

Inläsningstjänst och talsyntes

Talsyntes var länge något trist och svårlyssnat. Men det har hänt mycket på talsyntesområdet. Länsbiblioteket fick problem med det företag vi anlitat för inläsningstjänst för snart ett år sedan. Det tog lång tid att leverera inläsningar. En användare, som varje vecka ville ha tvprogrammet för rätt många kanaler inläst, klagade. När tjänsten sköttes av Säffle bibliotek kom inläsningen punktligt, men nu kunde nästan hela veckan gå utan leverans. Även andra användare började uttrycka missnöje med en tjänst som man tidigare varit så nöjd med. På länsbiblioteket beslöt vi att pröva om inläsningstjänsten kunde skötas med talsyntes. Det gick utmärkt! Rösten låter nästan mänsklig. Det går snabbt att få ut en skiva i Daisy-format och leverera. Nu har vi hållit på ett drygt halvår och användarna är mycket nöjda. Detta är en tjänst som varje bibliotek borde tillhandahålla på en publik dator, så att var och en som hellre lyssnar än läser, kan konvertera sina dokument.

Användarvänlig OPAC

Peter Alsbjer refererar idag på sin blogg till en rapport från OCLC om vad låntagarna och bibliotekarierna vill ha ut av sin OPAC. Där står bl a:

• Det är mycket viktigare för låntagaren att ha goda erfarenheter av leverans av det man önskar, än goda erfarenheter av att finna det i katalogen.
• Man förväntar sig sammanfattningar och innehållsförteckningar
• Det finns betydande skillnader mellan vilka katalogdata som prioriteras av låntagarna och av bibliotekspersonalen

Liknande svar fick vi i användarundersökningen som gjordes i LIMIT-projektet för några år sedan. Systemleverantörerna fick en önskelista, men än är problemen långt ifrån avhjälpta. Själv blev jag irriterad när jag i helgen sökte efter en bok av Gudmundsson, och de nio första svarsalternativen i vår lokala OPAC var Andersen, HC. Det visade sig att Gudmundsson var återberättare av sagorna. Och det var inte "min" Gudmundsson. Han kom först på tredje sidan med svarsposter. Jag skulle önska att systemet sorterade på författare i första hand, och inom författargruppen lät nyaste bok komma först. Precis så som Mina bibliotek i Umeå har det. Det gäller att priortiera rätt saker i katalogen så att användarna blir nöjda. Ibland fördjupar vi oss i ämnesord och bibliografisk service och annat som hör katalogposter till, men förbigår de stora problemen för låntagarna. I Värmland har vi beslutat att göra en användarundersökning av vår sammanslagna OPAC. Kanske finns det fortfarande likheter med användarundersökningen som OCLC har gjort. Löser Axiells Arena eller CS Library alla våra problem? Och hur ska vi isåfall få råd att installera det?

Sänka kostnaderna för Bibliografisk Service

BTJ bjuder in sina användare till möten för att i dialog forma framtiden. Det finns en rad punkter på programmet, t ex det stora leveranstidsprojektet. Målet är att ha max sex dagars leveranstid. Det är en utmärkt ambition. En annan intressant punkt är hur BTJ tillsammans med sina kunder kan sänka kostnaderna för Bibliografisk Service, Inköpsvägledning och ArtikelSök. Ja, hur mycket kan man plocka bort från dagens Bibliografiska Service utan att likna det alternativ som Libris utgör? Närmaste plats för oss i Värmland är Örebro den 29 maj.

Flytande mediesamling

Biblioteken i Värmland lånar allt mer böcker av varandra. Det märks särskilt inom Selmabiblioteken, de tolv bibliotek som nu har ett gemensamt BookIt-system. De första två månaderna lånade man ungefär 6 000 böcker mellan varandra, och det kan jämföras med c:a 18 000 för hela förra året. Det är intressant att notera att in- och utlån hittills är ungefär lika stor. Karlstads bibliotek som tidigare nästan enbart lånade ut böcker, lånar nu in praktiskt taget lika mycket som man lånar ut (knappt en tredjedel av lånen), och står alltså för den största ökningen av inlån. Men alla bibliotek har ökat. Nu är detta bara under de två första månaderna, så statistiken är inte så säker, vi får se vad som händer framöver. Om ökningen fortsätter så måste vi öka antalet transportturer, och också antalet lådor som skickas fram och tillbaka. Det är ett både dyrt och tungt arbete. En arbetsgrupp tittar på den frågan.

Nu och då har värmlandsbiblioteken pratat om flytande bokbestånd. Det skulle kunna lösa en del av problemet med många lådor och arbetsmiljöproblem i samband med alla omlastningar. På biblioteken i Brönderslev kommune har man med framgång prövat detta läser jag i Bibliotekspressens senaste nummer (7/2009 Materialesamlingen flyder lystigt...). Man bestämde sig i samband med en bibliotekssammanslagning. Eftersom man inte skickar tillbaka böckerna kan man nu skicka fler reserverade böcker, och ändå lägga mindre tid på transportarbete. Försöket har varit lyckat, men i början var man osäker och sade att man ju alltid kan gå tillbaka till den gamla modellen. Det verkar inte vara aktuellt. Även inköpsrutinerna har förändrats. Nu ser man till helheten när man köper, vilket innebär att man avstår från flera ex av vissa titlar och skaffar en större titelbredd istället. Dessutom kortar man köerna genom att köpa fler ex av de allra populäraste titlarna. Och utlånen till låntagarna ökade med 14,7%. Det vore spännande med en försöksperiod i Värmland med flytande mediebestånd.

Intressant rapport

Biblioteksföreningens senaste rapport (nr 13) Användningen och attityderna En rapport om folkbibliotek, baserad på SOM-undersökningen av Lars Höglund och Eva Wahlström ger en rad lättillgängliga fakta om bibliotekens utveckling de senaste åren. Den innehåller många färgglada diagram om vad våra användare gör och vilka dom är. Jag förvånades över att en så många fortfarande anger att viktigaste skälet att komma till biblioteken är att låna medier. Förtroendet för biblioteken är högt, men visst finns det också anledning till oro för utvecklingen. Bra källa för kunskap om användarna och deras attityder. Föreslår att vi tar upp den på ett chefsmöte när vi diskuterar och analyserar värmlandsstatistiken.

BTJ:s etiketter

Nu levererar inte BTJ längre smarta etiketter till böcker som köps via adlibris. Det innebär att BTJ försämrar i villkoren för dem som abonnerar på bibliografisk service. Istället för att scanna etiketten måste man nu skriva in t ex ett författarnamn, och leta upp posten. Det är konstigt att BTJ väljer att försämra tjänsten nu, när man just ska genomföra en charmoffensiv mot biblioteken. Dessutom är det en försämring som inte sparar pengar i produktionsledet antar jag. När vi träffade BTJ:s nye vd Jonas Arvidsson i förra veckan berättade han hur irriterad han blir när man ändrar i villkor mitt under löpande avtalsperiod. Han exemplifierade med ett paket med tv-kanaler där en kanal plötsligt försvinner. Jag menar att det finns likheter. Biblioteken köper bibliografisk service i tron att man ska få hjälp att bygga upp sin lokala katalog, oberoende av var man köper sina medier. Men Jonas Arvidsson nämnde ingenting om att etikettleveransen för böcker köpta hos adlibris skulle upphöra.

Det är till BTJ som biblioteken betalar för att underlätta hanterandet av posterna. Det är mycket pengar som läggs ut för att på ett rationellt sätt få in katalogposterna i den lokala katalogen. För Värmlands del vill BTJ ha ungefär 1,2 miljoner kronor för bibliografisk service och dessutom 300 000 kronor för BURK, som man måste ha, annars får man inte in posterna i katalogen. Skulle vi köpa posterna styckevis från BTJ skulle vi få betala ungefär 160 000 kronor. Det är priset för själva katalogposterna. Då får man inte det förenklade sättet att få in posterna i katalogen, och inte en del uppdateringar och ämnesord. Istället får man ungefär detsamma som man får gratis av Libris, men med den fördelen att alla poster finns. Prislappen för värmlandsbiblioteken är alltså en miljon kronor för servicen att enkelt hantera sina kataloger. Biblioteken är väldigt nöjda med tjänsten, men missnöjda med priset. Nu blir det inte lika lätt. Risken är stor att biblioteken varken blir nöjda med tjänsten eller priset. Tänk om BTJ! Låt inte kunderna lida för att ni inte kommer överens med adlibris!

23 saker på värmlandsbiblioteken

Nu har vi i Värmland också startat 23 saker och över hundra biblioteksanställda är med. Det har blivit en succé på många svenska och utländska bibliotek och det är verkligen roligt att lära sig olika saker på nätet. Det är livliga diskussioner på vår gemensamma plattform och vi lär känna varandra på ett nytt sätt. Och det gav mig en puff att börja blogga, något som jag länge tänkt men inte kommit igång med. Förra veckan hade vi musikkatalogen Lastfm som tema. Vi fick bl a i uppgift att bädda in spellistan på vår blogg. Det tog mig två kvällar att komma på hur man gjorde, men nu ligger den här i högermarginalen en bit ner. Roligt att leka lite!

Minskar utlånen av facklitteratur i Värmland?

Ett stort bibliotek i mellansverige har under januari och februari haft kraftiga minskningar i utlån av facklitteratur. I mars återhämtade man lite av nedgången. Man kan undra vad det beror på. Kan det vara så att man inte behöver facklitteraturen i samma utsträckning som tidigare för att man hittar vad man behöver på nätet? Hur ser det ut på biblioteken i Värmland?

Möte med BTJ

I veckan var vi några chefer från mellansvenska bibliotekoch länsbibliotek, som träffade BTJ för att prata om bibliografisk service och bokinköp. BTJ:s nya vd, Jonas Arvidsson hade initierat träffen. Han beskrev öppet företagets problem med lönsamheten, framför allt på sambindningslistorna. De kostar betydligt mer att ta fram än vad man får in på försäljning av dem. För att få kostnadstäckning skulle man nästan behöva dubbla priset.Då kan man förmoda att många bibilotek skulle hoppa av. Men redan idag tycker många bibliotekschefer att priset är alldeles för högt för listorna. Det är nog dags för biblioteken att i grunden tänka om när det gäller inköpsvägledning. Finns det kooperativa modeller att tillämpa för tips om böcker i skilda ämnen? Varken BURK eller bibliografisk service är heller särskilt lönsamt. De går dock inte med förlust. BTJ undrar om vi kan tänka oss något lägre kvalitet på servicen för att skapa lägre priser. Och vad skulle man isåfall förändra. Här vill man ha bibliotekens synpunkter. Under våren kommer BTJ att satsa på att träffa sina användare. Man kommer att bjuda in bibliotekarierna till möten på åtta ställen runt om i Sverige. Hur vill vi egentligen organisera våra bokinköp och katalogposter?