Kulturutredningen

Snart är det dags att skriva remissvar på kulturutredningen. Det är positivt att man föreslår en samordning av biblioteksväsendet. Gränserna mellan folk- och forskningsbibliotek blir allt suddigare. En undersökning på Karlstads universitet visar att distansstudenterna använder folkbiblioteken i mycket stor utsträckning. Och distansstudenterna ökar snabbt i antal. Det behövs kanske även en ny struktur för bibliotekens överbyggnad? Kulturutredningen föreslår att bidragen till folk- och länsbibliotek, utvecklingsbidrag till läns- och regionbibliotek samt lånecentraler och depåbibliotek, och slutligen bidragen för det livslånga lärandet ska läggas i portföljen. Jag tror inte det är bra att fördela bidragen i portföljen. Det är risk att det blir för många små skvättar. Visserligen står det i utredningen att man inte ska låta länsgränser hindra, utan man betonar tvärtom vikten av samverkan över region- och länsgränser. Men nu behöver vi bygga upp en ny infrastruktur för det digitala biblioteket, och det måste finnas både resurser och samordning för det. Därför menar jag att en central instans (KB) borde få fördela utvecklingsbidragen för den regionala folkbibliotekssektorn.

Bibliografisk service

Vad händer med frågan om bibliografisk service nu? Länsbibliotekets förstudie till Postprojektet, som skrivits av Karin Engström, har väckt frågor och intresse över hela landet. Adlibris har bestämt sig för att bygga upp en tjänst som levererar katalogposter. Den ska innehålla ämnesord och annat som biblioteken efterfrågar. Men den kan inte uppdatera bibliotekens kataloger retroaktivt eftersom det inte finns en beståndsdatabas kopplad. Adlibris koncept bygger på att hämta posterna från Libris och leverera dem direkt till biblioteken när man köper böcker. Jag tycker det är ett väldigt intressant alternativ till BTJ:s tjänst, och jag tycker det är bra att adlibris gör detta. Genom att starta denna tjänst pekar man på att det finns alternativ. Det kan ifrågasätta och förändra tankarna kring våra kataloger. Ämnesord och annat ska bibliotekarier leverera in gemensamt. Man kan ifrågasätta att biblioteken ska arbeta gratis för kommersiella företag. Det vore bättre att äga posterna själva. Förstudien säger också att det är det bästa, och vi vill arbeta vidare för att finna en modell där vi äger posterna. Vi får se om Kulturrådet ger pengar för att starta Postprojektet efter att ha sett förstudien. Eriks Axplock skriver om Adlibris tankar och får många kommentarer. I nästa vecka ska frågan diskuteras på de stora biblioteken i mellansverige. Det ska bli spännande att höra hur de diskussionerna går.

Biblioteken som en del av den digitala infrastrukturen

Länsbiblioteken i de fem länen i Inre Skandinavia, dvs Hedmark, Akershus och Östfold samt Dalarna och Värmland, funderar på att starta ett gemensamt projekt. Utgångspunkten är att de digitala klyftorna är ett problem för området. En majoritet av befolkningen använder Internet dagligen. Men klyftan djupnar mellan dem som använder och dem som inte gör det. Det finns flera utredningar och rapporter som belyser detta som Svenskarna och Internet 2008 , Strategier för att minska de digitala klyftorna (2004), Styr samverkan (SOU 2008:97) och stortingsmeldingen Eit informasjonssamfunn for alle (06-07). Kan biblioteken öka tillgängligheten till den digitala informationen? Kan biblioteken tillhandahålla informellt lärande för den som så önskar? Det kan t ex vara

• att söka information
• att ladda ner mp3-böcker
• att använda video-chatt
• att bearbeta digitala bilder
• att finna och tolka offentlig information
• hjälp med individuell talsyntes

Kan biblioteken ha gratis schemalagd undervisning för mindre grupper? Biblioteket skulle kunna stå för platsen och ibland för undervisningen, samt ta in andra aktörer. Träffarna kan ha speciella tema som t ex

• Introduktion till Internet
• e-post
• Google
• Bildhantering
• Internationella biblioteket och annat för dem med mångkulturell bakgrund
• Nedladdning av talböcker
• Källkritiskt tänkande¨
• Banktjänster, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
• Talsyntes

Imorgon samlas vi och diskuterar det ev. projektet för att se om vi alla har resurser att gå vidare.

Statistik över det virtuella biblioteket

Jag är nybliven medlem i Biblioteksföreningens verksamhetsgrupp för statistik. Inför mitt första möte fick jag uppmaningen att titta på det danska biblioteksindexet, som finns på: http://bib.kpiindex.dk/KPIBibliotekerne_2009/?uge=10 . Det är en intressant beskrivning av användningen av det virtuella biblioteket. Ganska kortfattat ser man hur de olika sidorna används med några nyckeltal. Alla biblioteken mäts på samma sätt vilket ger möljighet till jämförelser biblioteken emellan. Siffrorna uppdateras varje vecka så statistiken är alltid aktuell. Man kan själv välja vilken tidsperiod man vill titta på. Jag tycker detta verkar vara ett bra verktyg för att mäta den växande virtuella verksamheten på biblioteken, Förhoppningsvis kan Kulturrådet, som är ansvarigt för folkbiblioteksstatistiken, också hittar ett bra sätt att mäta - kanske med samma redskap?

Upphandling av medier och katalogposter

Det är aktuellt för värmlandsbiblioteken att upphandla både medier och poster. Idag har jag därför varit på Karlstads upphandlingsenhet för att höra vad som gäller. Det fyra år gamla avtalet går ut vid årsskiftet. Under året kommer vi gemensamt att formulera ett underlag. En ny lag för upphandling trädde i kraft 2008. Den säger att om man vill ha mer än en leverantör måste man ha en fördelningsnyckel och rangordna sina krav. Det kan vara så att en viss procent ska vara biblioteksbundna böcker. Detta måste tydligt framgå av förfrågningsunderlaget. Om man ska vara klar till årsskiftet bör man annonsera i början av september. Går allt på räls hinner man bli klar i tid. Men om inte? Då kan man leva avtalslös eller förlänga sina gamla avtal i väntan på ett nytt. Det finns ingen lag på att man måste ha ett avtal, man kan leva avtalslös medan upphandlingsprocessen pågår.

Vi kommer nu liksom förra gången att ha en referensgrupp som arbetar med detta. Med hjälp av förra underlaget har vi mycket arbete gjort. Men kanske blir det ändå en del att diskutera eftersom frågan om medieinköp hänger nära ihop med frågan om bibliografisk service.