Nya tankar kring nationell katalog

Libris idégrupp för en nationell katalog har haft sitt första möte. Gruppmedlemmarna arbetade t ex fram en rad lappar med förväntningar, nytta och ev risker med en nationell katalog. Allt kommer att sammanställas och publiceras inom kort. Personal från Libris gav värdefull kunskap om nuläget, och möjlig utveckling av Libris. T ex skulle något som kallas "versionshantering av poster" kanske kunna ersätta den uppdatering av poster som ingår i bibliografisk service? I versionshanteringen kan man skriva över information i posten, men historiken sparas så att man kan se vad som har ändrats. En central fråga är hur man får in folkbibliotekens samtliga poster i Libris. Går det att använda samma modell som forskningsbiblioteken? Kanske kan man ta med posterna i upphandlingar, särskilt i den stora upphandling som många bibliotek gör gemensamt nu?  Libris kommer att besöka några bibliotek för att se på medieprocesserna. Idégruppen ses nästa gång i maj. Det känns som ett intensivt arbete för den nationella katalogen startar nu. 

 I förra inlägget undrade jag om det fortfarande finns någon som vill läsa kassettböcker. Nu har jag fått svar, och det är förvånansvärt många som vill. På Selmabiblioteken var det drygt fem procent av talbokslånen som var kassettbokslån år 2010. Året innan var de nästan 10% av talbokslånen, så de går ner. Eftersom det inte kommit nya böcker sedan 2003, så har väl läsarna snart gått igenom allt de vill läsa. Siffrorna stämmer rätt bra med en undersökning som gjordes år 2008, på uppdrag av TPB. Den heter "En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek..." Den ger en rad intressanta fakta, bl a att cirka en femtedel, 18 procent av dem i åldern 65 - 75 år använder sig av kassettbandspelare. Endast 4 procent av de yngre, 18 - 64 år gör det. Men eftersom medelåldern på talbokslåntagarna i undersökningen var 69 år för kvinnor och 71 år för män, så är det en totalt sett många som är kvar i den gamla tekniken. Och därmed inte får tillgång till några nya böcker.
Jag rekommenderar den intressanta användarundersökningen, där finns många intressanta siffror.

Vem älskar kassettböcker?

Har tittat lite på den färska statistiken. Det finns mycket att reflektera över där. Kassettböcker t ex. På biblioteken finns det fortfarande rätt många. Jag undrar om någon lånar dem? Övergången till Daisyböcker tog längre tid än TPB beräknat, men nu är det väl minst sju år sedan det producerades en talbok på kassett? Så det totala antalet användare kan väl inte vara många? Det finns rätt många band för barn, och de är väl en grupp som snabbt tar till sig ny teknik? Om biblioteken bestämde sig för att slänga det mesta av kassettbeståndet - skulle någon bry sig? Skulle det bli protester, på samma sätt som när den tryckta boken ska gallras? Vad jag vet har folkbiblioteken inget ställe att skicka kassettböcker till, när man vill gallra, typ depåbiblioteket för tryckta böcker. Unika inläsningar, som inte är konverterade, ska förstås sparas. Men alla dubbletter? Jag hoppas snart kunna se hur många kassettutlån vi haft i Värmland de senaste åren. Dags att gallra allihop? Vem älskar kassettband?

Resurser för kooperativ katalogisering

Jag har fått ganska mycket feedback på min artikel i BBL 8/2010 och det är roligt.  Många påpekar att det inte är gratis med katalogposter, och det är sant. Jag uttryckte mig slarvigt. Det är alltid någon som betalar för en katalogpost. Men det är en anledning till att jag anser att man bara ska katalogisera varje verk en gång. En annan anledning är att posten ska se likadan ut överallt.
I BBL 9/2010 är det en bibliotekarie på Falu stadsbibliotek, som oroas över att jag tror, att folkbiblioteken genom kooperativ katalogisering kan ersätta bibliografisk service.  
Mycket av det folkbiblioteken behöver finns redan i Libris. Dels har Nationalbibliografin ett ansvar att katalogisera trycket på svenska, dels katalogiserar de vetenskapliga biblioteken och Göteborgs stadsbibliotek in i Libris. Några värmländska bibliotek har också bestämt sig för att bli Libris-bibliotek, och bidra med katalogposter. Jag förstår att Falu stadsbibliotek inte har pengar för att bygga upp en katalogavdelning  i dagsläget. Men totalt betalar folkbiblioteken runt 30 miljoner kronor för att få katalogposter levererade. Dessutom betalar de 10 miljoner för att få tillgång till databasen Burk. Det är alltså c:a 40 miljoner kronor som kanske kan användas effektivare. Det räcker med råge till 40 katalogisatörer, vilket är vad som används till Burk idag.
"Idag arbetar två, dvs cirka 5 %, av fyrtioen medarbetare, med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster." BTJs vd i BBL 2/2009. Så mycket behövs idag, när väldigt mycket dubbelkatalogiseras. På ett stort folkbibliotek som Göteborg, finns ungefär 80% av posterna i Libris. Det är alltså bara 20% som behöver katalogiseras. Resurserna finns, men det handlar om hur vi organiserar dem.
Jag har inget emot att köpa poster av en kommersiell aktör på en marknad där det finns konkurrens. Villkoret är att det blir billigare än att göra det i egen regi, och att biblioteket får oinskränkt nyttjanderätt.
Äganderätten är viktig, menar jag. Posterna från Burk är inte fria. I avtalen finns tydliga begränsningar. Där står också att man får behålla sin katalog om man upphör med servicen. Däremot får man t ex inte visa beståndet i Libris.  Det hämmar utvecklingen när det virtuella biblioteket gör det möjligt att skapa nya användartjänster med katalogposter som byggstenar.

Katalogkonferens i ett strategiskt perspektiv

Vi är på väg mot en nationell katalog, det visade sig tydligt på den katalogkonferns som Sveriges Länsbibliotekarier och Biblioteksföreningen ordnade i början på veckan. Unni Knutsen vid Högskolan i Oslo, slog fast att ett dokument endast bör katalogiseras en gång. Dubbelregistrering, kopiering och bibliografiska uppdateringar av poster leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet på produkten. Användarna nyttjar Google för att söka, stora kataloger klarar konkurrensen därifrån bättre (Libris, BIBSYS, WorldCat). Katalogdata måste finnas på Internet och integreras i tjänster där, om vi vill att bibliotekens data och samlingar ska vara relevanta, sade hon. Hon framhöll också betydelsen av öppna standarder, och menade att vi måste ge tillgång till våra metadata på nya sätt. Data som blivit insamlade och systematiserade för skattebetalarnas pengar, bör i de allra flesta fall göras fritt tillgängliga i maskinläsbart format.
Calle Nathanson från SKL redogjorde för enkäten från i våras där en nationell katalog är högst på listan. Både TPB:s och IB:s poster kommer att komma in i Libris, men det tar lite tid.
Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek sade att äganderätten till posterna är den strategiskt viktigaste frågan. Katalogposten är den minsta byggstenen för samlingen, och den kan användas för att skapa mervärden för användarna. Kataloger med katalogkort var mycket lokala, nu kan vi alla bidra till en gemensam katalog genom den nya tekniken. I Göteborgs katalog är det 126 000 fler sökningar i år, jämfört med samma tid i fjol. Christina P menade också, att det är viktigt att formulera kraven ordentligt vid upphandling, och att man ska vara noggrann med tekniska standarder. Talboksposterna är oerhört viktiga för folkbiblioteken. Idag köper Göteborg talboksposter från Burk, och därmed är de inte fria poster. Kompetensen för katalogisering försvann, när biblioteken outsourcade katalogisering. Idag finns 80% av folkbibliotekens material i Libris. Hela förvärvsprocessen har blivit uppdaterad i Göteborg. Man måste se över sina rutiner när man blir Libris-bibliotek, och det har sina fördelar menade Christina. Libris är ett kollektivt projekt, och Göteborg utmanar andra bibliotek att vara med.
Maria Hedenström från Libris berättade att basen innehåller 6,5 miljoner poster. Libris har rutiner med Dawson Books och inom kort med Adlibris för automatisk postleverans. Fler leverantörer har visat intresse. Posten levereras vid ordertillfället. Preliminära poster finns i basen, och de kan automatiskt uppdateras när den fullständiga posten kommer, om biblioteket så önskar. Libris öppnas från 2011 för samliga intresserade bibliotek. Dagens 300 bibliotek kan bli 1500 bibliotek! Det känns hoppfullt!
Programmet och powerpoint-presentationerna från konferensen finns här: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2010/nationellkatalog/konf.html

Örnsköldsviks bibliotek på 90-talet

Två gånger på kort tid har jag blivit påmind om biblioteket i Örnsköldsvik, och det arbete vi lade ner där i början av 90-talet. Det var dels i motiveringen till Bengt Hjelmqvists pris, dels i ElsebethTank.blog http://www.elsebethtank.com/blog/2010/10/01/biblioteker-er-for-mennesker/ Det är roligt när ett när ett tjugo år gammalt projekt, Gökprojektet, kommer upp till ytan igen. GÖK står för Göteborg, Örnsköldsvik och Kalmar, och projektet gick ut på att köpa medier på låntagarefterfrågan, att exponera böcker för att väcka läslust och att finna effektivare arbetsprocesser. Inspirationskälla var bl a det tredelade biblioteket i Gutersloh, dit vi hösten 1990 gjorde en studieresa. Vi studerade hur man organiserade både personal och samlingar. Det var intressant att se den ambitiösa medieplanering man hade där, och hur man använde den kunskap man fick, för att exponera medierna. Torget kallade man området där nya och efterfrågade titlar placerades. När titlarna inte längre lånades så ofta flyttades de till det traditionella biblioteket, och sedan vidare till magasinet. Det tredelade biblioteket gjorde ett mycket positivt intryck, främst för att man i all planering framhöll låntagarperspektivet, och för att man ständigt var medveten om hur man lyckades, genom att konsekvent och kontinuerligt följa upp med mätningar. Örnsköldsviks nya bibliotek stod klart 1993 och var i mycket inspirerat av Gutersloh men också av de tankar som utbyttes inom Gökprojektet. Många av idéerna har släktskap med dem i The Darling Library. Det var mycket kontroversiellt,  och framkallade heta känslor på de nationella tidningarnas debatt- och kultursidor, precis som det nutida projektet i Malmö. I Örnsköldsvik fanns ingen upprörd debatt, men många nöjda biblioteksanvändare.

Tack alla delaktiga!

Tacktal för Bengt Hjelmquists pris, Göteborg den 23 september 2010

"Jag är oerhört glad och stolt över att få Bengt Hjelmqvists pris. Det är många jag har att tacka för arbetet mot ett gemensamt mål: det användarfokuserade biblioteket.
Tack till Biblioteksföreningen och juryn som valde mig. Jag tycker mycket om motiveringen, och jag tycker den är rätt humoristisk. Den tar upp olika delar ur mitt, numera rätt långa, arbetsliv. Den nämner att det ibland blåst hårt, och jag vill tacka er alla som då givit mig det massiva stöd, som gör det lätt att gå vidare.
Tack till medarbetare på Länsbiblioteket i Värmland. Ni är fantastiska och utan er blev inget gjort. Ni inspirerar, stöttar och peppar mer än ni nånsin kan tro.
Till ledning och arbetskamrater på Region Värmland: Tack för en arbetsplats med tillåtande atmotsfär och högt i tak.
Till fd medarbetare i Karlstad och Örnsköldsvik: Tack för en rolig tid. Tack för ert hårda arbete och er förmåga att verkligen lyssna till låntagarna.
Till kollegor på värmlands bibliotek: Tack för den samarbetskultur som ni skapat, och för de ständigt pågående utvecklingsdiskussionerna med användarna i centrum.
Till kollegor på länsbiblioteken: Tack för mycket kunskap om omvärlden och givande samarbetsprojekt.
Och  slutligen
Till mina nära biblioteksvänner: tack för långa givande samtal, ibland både natt och dag.
Det är ett roligt jobb vi har. Vi skapar bibliotekens framtid. Det är en stor utmaning. Tack alla!"