Nya tankar kring nationell katalog

Libris idégrupp för en nationell katalog har haft sitt första möte. Gruppmedlemmarna arbetade t ex fram en rad lappar med förväntningar, nytta och ev risker med en nationell katalog. Allt kommer att sammanställas och publiceras inom kort. Personal från Libris gav värdefull kunskap om nuläget, och möjlig utveckling av Libris. T ex skulle något som kallas "versionshantering av poster" kanske kunna ersätta den uppdatering av poster som ingår i bibliografisk service? I versionshanteringen kan man skriva över information i posten, men historiken sparas så att man kan se vad som har ändrats. En central fråga är hur man får in folkbibliotekens samtliga poster i Libris. Går det att använda samma modell som forskningsbiblioteken? Kanske kan man ta med posterna i upphandlingar, särskilt i den stora upphandling som många bibliotek gör gemensamt nu?  Libris kommer att besöka några bibliotek för att se på medieprocesserna. Idégruppen ses nästa gång i maj. Det känns som ett intensivt arbete för den nationella katalogen startar nu. 

 I förra inlägget undrade jag om det fortfarande finns någon som vill läsa kassettböcker. Nu har jag fått svar, och det är förvånansvärt många som vill. På Selmabiblioteken var det drygt fem procent av talbokslånen som var kassettbokslån år 2010. Året innan var de nästan 10% av talbokslånen, så de går ner. Eftersom det inte kommit nya böcker sedan 2003, så har väl läsarna snart gått igenom allt de vill läsa. Siffrorna stämmer rätt bra med en undersökning som gjordes år 2008, på uppdrag av TPB. Den heter "En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek..." Den ger en rad intressanta fakta, bl a att cirka en femtedel, 18 procent av dem i åldern 65 - 75 år använder sig av kassettbandspelare. Endast 4 procent av de yngre, 18 - 64 år gör det. Men eftersom medelåldern på talbokslåntagarna i undersökningen var 69 år för kvinnor och 71 år för män, så är det en totalt sett många som är kvar i den gamla tekniken. Och därmed inte får tillgång till några nya böcker.
Jag rekommenderar den intressanta användarundersökningen, där finns många intressanta siffror.

Vem älskar kassettböcker?

Har tittat lite på den färska statistiken. Det finns mycket att reflektera över där. Kassettböcker t ex. På biblioteken finns det fortfarande rätt många. Jag undrar om någon lånar dem? Övergången till Daisyböcker tog längre tid än TPB beräknat, men nu är det väl minst sju år sedan det producerades en talbok på kassett? Så det totala antalet användare kan väl inte vara många? Det finns rätt många band för barn, och de är väl en grupp som snabbt tar till sig ny teknik? Om biblioteken bestämde sig för att slänga det mesta av kassettbeståndet - skulle någon bry sig? Skulle det bli protester, på samma sätt som när den tryckta boken ska gallras? Vad jag vet har folkbiblioteken inget ställe att skicka kassettböcker till, när man vill gallra, typ depåbiblioteket för tryckta böcker. Unika inläsningar, som inte är konverterade, ska förstås sparas. Men alla dubbletter? Jag hoppas snart kunna se hur många kassettutlån vi haft i Värmland de senaste åren. Dags att gallra allihop? Vem älskar kassettband?