OCLCs nya riktlinjer för katalogposter

Snart presenterar KB och BTJ hur man tänker kring den nationella katalogen hoppas jag. Redan i februari gick man ut med ett gemensamt pressmeddelande. Där säger man, att KB står för driften av katalogen,  och BTJ fortsätter att leverera bibliografiska data. Begreppet "bibliografiska data" betyder katalogpost för mig. Jag tycker det är viktigt att man skiljer på katalogposten, och tilläggsdata till katalogposten, som t ex ämnesord.  Katalogposten ska vara fri för alla att använda. Folkbibliotekens poster ska inte vara inlåsta, och försedda med ett särskilt nummer. Det är det viktigt att biblioteken får äganderätt till posterna. Till de fria posterna kan sedan tilläggsinformation produceras, och säljas till biblioteken.
I USA startade företaget Sky River försäljning av fria katalogposter till ett rimligt pris. Nu försöker OCLC förhindra att biblioteken köper posterna där, genom att höja priserna kraftigt på andra tjänster för dem, som vill ha fria poster. OCLC presenterade nyligen förslag till nya riktlinjer för överföring och användning av poster. De gamla var från 1987. De nya riktlinjerna diskuteras på OCLCs online feedback forum. Många inlägg här ifrågasätter OCLCs rätt att äga posterna. Fram till slutet av maj kan man ge synpunkter på riktlinjerna.
Folkbiblioteken i Sverige har  ett gyllene läge, att starta på ny kula med fria poster, som är öppna och fria för återanvändning.

Försök med tidskrifter

Några bibliotek i Värmland har det senaste halvåret gjort försök med tidskrifter. De har köpt in både populära och mindre populära tidskrifter, och även senaste numret är till hemlån. För populära tidskrifter finns dubbletter i tidskriftsavdelningen. Tidskrifterna har exponerats på bord eller enkla skyltställ, och inte i omedelbar anslutning till tidskriftsavdelningen. Låntagarna har varit oerhört nöjda med att få låna hem tidskrifterna, inte bara senaste exemplaret, utan även äldre. Många uppfattade det som något nytt. I Kristinehamn t ex lånades ICA-kurieren ut långt över hundra gånger i försöksdelen, medan man endast förmedlade sexton lån av samma tidskrift från tidskriftsrummet. Även på andra tidskrifter var det en stor skillnad. Det lånades tre till fem gånger mer av de specialskyltade tidskrifterna. Man har under perioden märkt att man får fler lån och fler besök i biblioteket. Samtliga bibliotek tänker försöka permanenta idén att ha dubbletter för utlån av senaste numret.

Katalogposter - en strategiskt viktig fråga

Förra veckan lyssnade jag till Unni Knutsen. Hon har skrivit den intressanta texten Fragmentering eller felleslösning som jag skrivit om tidigare. Hon inledde med att katalogisering handlar om pedagogik och politik, inte om att skriva en rad tecken i en post. Hon pekade på att studenter och andra användare i mycket större utsträckning söker på Google, än går till bibliotekskatalogen. Alltså måste vi sprida våra kataloger, om vi vill att användarna ska få tillgång till våra samlingar. Biblioteken har bra metadata, som det är efterfrågan på, menade Unni. Det är vår plikt att dela dem med andra aktörer utanför biblioteken. Vi kan också ha nytta av att importera  data från andra typer av metadataproducenter. Hon nämnde exemplet MusicBrainz. De har en katalogiseringshandbok på nätet. Det är väldigt viktigt att ge tillgång till API:er, sade Unni, och nämnde att LIBRIS ligger mycket långt framme med sina öppna API:er och linked data. (Läs Ted Valentins gästbloggning på LIBRIS utvecklingsblogg: LIBRIS öppna API:er) 

Katalogdata måste alltså  vara fria så att andra aktörer kan återanvända dem. Data som blivit insamlade och systematiserade med skattebetalarnas medel borde vara fria. Unni Knutsen poängterade verkligen detta, och även Ted Valentin skriver om det och hänvisar till webbplatsen opengov.se Bibliotekens fria data kan sedan användas av kommersiella aktörer för att bygga nya tjänster.

Tyvärr präglas situationen (i Norge) idag av fragmentisering, dubbelregistrering och avsaknad av samarbete, vilket leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet.  Norge saknar en nationell överodrnad plan för det bibliografiska området, avslutade Unni Knutsen.

Det var tankeväckande att lyssna till henne, och jag håller med om att detta är den viktigaste strategiska frågan för biblioteken nu. Det är också viktigt att skilja på katalogisering av en post, och uppdatering av posten. Det är viktigt att alla bibliotek har en likadan post, inte olika uppdateringar och andra variationer i posten.