Gratis

I somras kom Chris Andersons bok Free. Radikalt pris - ny ekonomisk modell. Det är en läsvärd bok, som visar på hur "gratis" kan vara lönsamt. Chris Anderson har tidigare skrivit Den långa svansen, ett begrepp som är intressant, inte minst för bibliotek. Detsamma gäller förstås för free. Gratis boklån är lagstadgade, och de flesta tjänster på biblioteken är gratis.
Boken kan köpas i pappersform, men den finns också som gratis ljudbok på Spotify, och den kan läsas på Google Books. Den kan slutligen laddas ned som i text- eller ljudform från Chris Andersons blog. Här är det intressant att se att man kan ladda ner den fullständiga boken gratis, men vill man ha den förkortad, så får man betala 7.49 dollar. Inte det sättet vi vant oss att se på förkortade böcker!

Priset för en post

,BTJ:s listpris för en post är 1,69 kr per post och år. Det är inte detsamma som att biblioteken betalar 1,69 kr per post. På priset kan man få rabatt eller påslag.

Värmlandsbiblioteken har fått en offert med påslaget 246%. Det blir ungefär 4,20 kronor per post. Jag förstår inte alls hur BTJ:s vd kan hävda att priset aldrig är högre än 1,69 kronor. Det är en ren felaktighet. Jag vet inte vilka priser andra samverkansbibliotek har fått, och det har jag heller aldrig påstått.

Men priset för en värmländsk post är cirka 4,20 kronor.

Oärligt

I BBL 9/2009 menar BTJ:s vd, att jag sagt att BTJ lägger 70% av sina resurser på uppdatering av gamla poster. Det har jag inte sagt. Jag har däremot gjort en uträkning som visar hur dyr omvårdnaden av poster är för värmlandsbiblioteken. Uträkningen är helt gjord ur ett kundperspektiv. Den tar avstamp i summan på en bra bit över en miljon kronor per år som värmlandsbiblioteken betalar för bibliografisk service. Jag nämner ingenting om var BTJ lägger resurserna. Det påpekar också artikelförfattaren. Då svarar Jonas Arvidsson: "..den uträkningen baseras på antagandet att vi lägger 70% av våra resurser på uppdateringar av gamla poster...". Nej, gå tillbaka och läs blogginlägget! Där står ingenting om detta, och uträkningen har ingenting med ett sådant antagande att göra. Det är ett oärligt sätt att argumentera.

Värmlandsbiblioteken köper varje år mellan 8000 och 9000 nya titlar. Om vi skulle köpa styckvisa poster efter BTJ:s prislista, skulle vi betala runt 200 000 kronor för dem. Då skulle vi inte få någon omvårdnad. Å andra sidan skulle vi tjäna en miljon kronor om året, och för de pengarna skulle vi själva kunna göra nödvändig omvårdnad. Vi var intresserade av detta alternativ, men nekades köpa posterna. Men från Libris kan man ta posterna gratis, och dessutom få äganderätt till de posterna i sin lokala databas.

Jag hoppas att Libris blir den nationella databasen för Sveriges offentliga bibliotek, och att folkbibliotek i samverkan ska bidra med poster till den.

Yttrandefrihet

BTJ:s ledning har via advokat skickat ett brev till mig där man ber mig upphöra med kampanjen, dvs Postprojektet. Man menar att jag bryter mot marknadsföringslagen. Men marknadsföringslagen gäller näringsidkare. Jag har i min roll som länsbibliotekarie varit ute och pratat om Postprojektet, ett projekt som drivs på uppdrag av Sveriges länsbibliotekarier och med stöd av Kulturrådet. Jag är ingen näringsidkare, har inga kommersiella syften, och förespråkar inget kommersiellt alternativ. Jag har rådfrågat en jurist. Det är yttrandefrihet som gäller. Brevet kan läsas på BTJ:s hemsida.
I ett par kommande inlägg ska jag kommentera en rad påståenden som felaktigt tillskrivs mig.

Dubbelarbete

BTJ:s ledning skriver på hemsidan under rubriken "En seriös och ärlig diskussion tack" att jag sprider osanna påståenden. Det är inte sant. Jag vill också ha en öppen debatt. Jag vill att Libris ska vara den nationella databasen. Det är bra att BTJ ser över tjänsten bibliografisk service, och gör den kostnadseffektiv. Tjänsten är bra, men dyr.

BTJ påstår felaktigt att jag sagt en rad saker. Det känns inte särskilt ärligt. Det finns en förstudie, och det finns blogginlägg att hänvisa till. Inget av det skrivna citeras. Ett påståendet gäller hur arbetet med interna resurser fördelas. Där sägs att endast fem procent går till att uppdatera poster. Det finns ingen anledning att betvivla. Det stora arbetet är att katalogisera. Några bibliotek, som katalogiserar själva har uppskattat den tid de lägger på katalogisering resp uppdatering till 95% mot 5%. Om Btj lägger 5% av resurserna på att leverera omvårdnad av posterna så antar jag att 95% av resurserna går till att leverera katalogposter.

Katalogisering tar mycket tid. Därför är det viktigt att vi inte använder folkbibliotekens pengar till dubbelkatalogisering. Jag har aldrig nämnt någon siffra om hur stor överlappning det är mellan BURK och Libris. Jag har inte någon uppfattning om den siffran. Peter Alsbjer nämner i sin blogg att den var 20% 1985. Det innebär ett stort dubbelarbete, större än man vid en första anblick kan tro. Eftersom Libris är ungefär dubbelt så stor som BURK, betyder 20% överlappning att halva BURK dubbelkatalogiseras.

För att förtydliga detta vill jag ta två exempel där överlappningen i båda fallen är 20%. I det ena fallet blir dubbelarbetet 50%, i det andra 100%. Vi har databasen A, som har 100 poster, B som har 50 poster, och C har 20 poster.

Exempel 1: databaserna A och B har 25 poster gemensamma. Det betyder att A har 75 poster som är unika och 25 poster som är gemensamma. B har 25 poster som är unika och 25 poster, alltså hälften, som är gemensamma. Tillsammans har de båda databaserna 125 poster, A har 60% unika poster, B har 20% unika poster och 20% av posterna är överlappande.

Exempel 2: databaserna A och C har 20 poster gemensamma. Det innebär att alla 20 poster som finns i basen C även finns i basen A. Överlappningen är 20 poster, vilket också är 20%. Det betyder att A har 80% unika poster och 20% gemensamma. Databasen C har 20% gemensamma och 0% unika. Allt arbete med basen C är dubbelarbete, trots en låg överlappning i procent.

Jag vet ingenting om hur många poster som överlappar varandra i BURK och LIBRIS. Berätta gärna!

Dawson-projektet

Dawson-projektet heter ett intressant projekt som drivits på Lunds Universitetsbibliotek. Underrubriken är "Rationalisering av katalogiseringsarbetet vid LIBRIS-biblioteken. Leverans av MARC-poster från bokleverantörer". Här har biblioteket gått in och ställt krav på sin leverantör av utländska böcker. Leverantören heter Dawson, och var en samarbetspart i projektet, som pågick hösten 2007. Man skrev ner ett antal frågeställningar, som även inkluderade rationalisering av inköpsprocessen och hantering av böckerna. Projektet blev en framgång och på Libris utvecklingsblogg kan man nu läsa att man på Stockholms universitetsbibliotek i oktober -09 är väldigt nöjda med Dawson. Inte minst när man beställde en e-bok var rationaliseringen stor.

Sist i rapporten står det: "I projektrapporten har vi beskrivit hur förvärvs- och katalogiseringsrutinerna kan effektiviseras med dagens bibliotekskataloger och bibliografiska format som utgångspunkt. Resultatet visar på möjliga tidsvinster. Men för att biblioteken verkligen ska kunna utveckla och effektivisera sina

arbetsrutiner när det gäller förvärv och katalogisering måste frågan sättas in i ett sammanhang som involverar nästa generations bibliotekskatalog, dess innehåll, funktion och bibliografiska kvalitet. Därför behövs en bred diskussion på nationell nivå."

Jag tycker det är intressant att läsa rapporten och se vilka krav man ställde på leverantören, och även att man har med kraven på effektiva leveranser i sina upphandlingsunderlag. Lunds Universitetsbibliotek beslöt sig då för att ha ett kriterium som heter "hyllfärdiga böcker" vid upphandling av bokleverantör. Det gäller att även folkbiblioteken formulerar sina krav i upphanlingarna så att vi får det vi önskar för effektivast möjliga rutiner. Samt gemensamt diskuterar behoven för nästa generations bibliotekskatalog.

E-böcker

Idag ska Bonnierföretagen släppa 200 e-böcker och snart ger även Natur & Kultur ut minst lika många titlar.Det skriver SvD den 27 okt. I vår tänker förlagen publicera sina titlar i både papper och e-format direkt. Det gör redan Piratförlaget men de menar att det behövs 8000 titlar på e-boksmarknaden för att det ska bli riktig fart på e-boksläsandet. Det kan tyckas mycket med 8000 titlar, men det är inte fler än vad värmlandsbiblioteken köper in på ett år.