Katalogkonferens i ett strategiskt perspektiv

Vi är på väg mot en nationell katalog, det visade sig tydligt på den katalogkonferns som Sveriges Länsbibliotekarier och Biblioteksföreningen ordnade i början på veckan. Unni Knutsen vid Högskolan i Oslo, slog fast att ett dokument endast bör katalogiseras en gång. Dubbelregistrering, kopiering och bibliografiska uppdateringar av poster leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet på produkten. Användarna nyttjar Google för att söka, stora kataloger klarar konkurrensen därifrån bättre (Libris, BIBSYS, WorldCat). Katalogdata måste finnas på Internet och integreras i tjänster där, om vi vill att bibliotekens data och samlingar ska vara relevanta, sade hon. Hon framhöll också betydelsen av öppna standarder, och menade att vi måste ge tillgång till våra metadata på nya sätt. Data som blivit insamlade och systematiserade för skattebetalarnas pengar, bör i de allra flesta fall göras fritt tillgängliga i maskinläsbart format.
Calle Nathanson från SKL redogjorde för enkäten från i våras där en nationell katalog är högst på listan. Både TPB:s och IB:s poster kommer att komma in i Libris, men det tar lite tid.
Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek sade att äganderätten till posterna är den strategiskt viktigaste frågan. Katalogposten är den minsta byggstenen för samlingen, och den kan användas för att skapa mervärden för användarna. Kataloger med katalogkort var mycket lokala, nu kan vi alla bidra till en gemensam katalog genom den nya tekniken. I Göteborgs katalog är det 126 000 fler sökningar i år, jämfört med samma tid i fjol. Christina P menade också, att det är viktigt att formulera kraven ordentligt vid upphandling, och att man ska vara noggrann med tekniska standarder. Talboksposterna är oerhört viktiga för folkbiblioteken. Idag köper Göteborg talboksposter från Burk, och därmed är de inte fria poster. Kompetensen för katalogisering försvann, när biblioteken outsourcade katalogisering. Idag finns 80% av folkbibliotekens material i Libris. Hela förvärvsprocessen har blivit uppdaterad i Göteborg. Man måste se över sina rutiner när man blir Libris-bibliotek, och det har sina fördelar menade Christina. Libris är ett kollektivt projekt, och Göteborg utmanar andra bibliotek att vara med.
Maria Hedenström från Libris berättade att basen innehåller 6,5 miljoner poster. Libris har rutiner med Dawson Books och inom kort med Adlibris för automatisk postleverans. Fler leverantörer har visat intresse. Posten levereras vid ordertillfället. Preliminära poster finns i basen, och de kan automatiskt uppdateras när den fullständiga posten kommer, om biblioteket så önskar. Libris öppnas från 2011 för samliga intresserade bibliotek. Dagens 300 bibliotek kan bli 1500 bibliotek! Det känns hoppfullt!
Programmet och powerpoint-presentationerna från konferensen finns här: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2010/nationellkatalog/konf.html

Oärligt

I BBL 9/2009 menar BTJ:s vd, att jag sagt att BTJ lägger 70% av sina resurser på uppdatering av gamla poster. Det har jag inte sagt. Jag har däremot gjort en uträkning som visar hur dyr omvårdnaden av poster är för värmlandsbiblioteken. Uträkningen är helt gjord ur ett kundperspektiv. Den tar avstamp i summan på en bra bit över en miljon kronor per år som värmlandsbiblioteken betalar för bibliografisk service. Jag nämner ingenting om var BTJ lägger resurserna. Det påpekar också artikelförfattaren. Då svarar Jonas Arvidsson: "..den uträkningen baseras på antagandet att vi lägger 70% av våra resurser på uppdateringar av gamla poster...". Nej, gå tillbaka och läs blogginlägget! Där står ingenting om detta, och uträkningen har ingenting med ett sådant antagande att göra. Det är ett oärligt sätt att argumentera.

Värmlandsbiblioteken köper varje år mellan 8000 och 9000 nya titlar. Om vi skulle köpa styckvisa poster efter BTJ:s prislista, skulle vi betala runt 200 000 kronor för dem. Då skulle vi inte få någon omvårdnad. Å andra sidan skulle vi tjäna en miljon kronor om året, och för de pengarna skulle vi själva kunna göra nödvändig omvårdnad. Vi var intresserade av detta alternativ, men nekades köpa posterna. Men från Libris kan man ta posterna gratis, och dessutom få äganderätt till de posterna i sin lokala databas.

Jag hoppas att Libris blir den nationella databasen för Sveriges offentliga bibliotek, och att folkbibliotek i samverkan ska bidra med poster till den.

Dyr omvårdnad av poster

Det är dyrt att vårda katalogposter. Bibliografisk service från BTJ består av två delar; katalogposten och vård av posten. Vården består av uppdatering av posterna. De ändras automatiskt när det kommer ett nytt verk i en serie, när ämnesord ska läggas till, när signum ska ändras och när man upptäcker att katalogposten innehåller stavfel. För det betalar man enligt prislista 1,69 kr per post och år. En liten summa kan man tycka. Men kostnaden är utslagen på hela bokbeståndet., Väldigt många titlar är passiva titlar, dvs är äldre än sju år, och lånas sällan. Bibliotek i allmänhet sparar många titlar.
I Värmland har de samverkande biblioteken ungefär 50 000 titlar i det aktiva beståndet, dvs inköpta de senaste sju åren. Dessutom finns det 250 000 titlar, som är ingår i det passiva beståndet. För omvårdnad av det passiva beståndet ska man enligt prislista betala 1,69*250 000 kronor, vilket blir ungefär 420 000 kronor. Varje år ska man alltså betala så mycket för omvårdnad av böcker, som man praktiskt taget inte använder. Nu är det dessutom så att värmlandsbiblioteken inte går efter prislistan, utan betalar mer än 200% på det listpriset. Det betyder att de betalar uppemot en miljon kronor per år för vård av katalogposter till titlar, som sällan eller aldrig lånas! Det kan inte vara maximalt utnyttjande av de knappa medel som står till folkbibliotekens förfogande.
Glömde själva katalogposten - en vanlig post kan köpas för drygt 17 kronor i engångskostnad, står det på BTJs hemsida. Frågan är om värmlandsbiblioteken får köpa dem till det priset? Å andra sidan kan de hämtas gratis hos Libris.

Sänka kostnaderna för Bibliografisk Service

BTJ bjuder in sina användare till möten för att i dialog forma framtiden. Det finns en rad punkter på programmet, t ex det stora leveranstidsprojektet. Målet är att ha max sex dagars leveranstid. Det är en utmärkt ambition. En annan intressant punkt är hur BTJ tillsammans med sina kunder kan sänka kostnaderna för Bibliografisk Service, Inköpsvägledning och ArtikelSök. Ja, hur mycket kan man plocka bort från dagens Bibliografiska Service utan att likna det alternativ som Libris utgör? Närmaste plats för oss i Värmland är Örebro den 29 maj.