Sänka kostnaderna för Bibliografisk Service

BTJ bjuder in sina användare till möten för att i dialog forma framtiden. Det finns en rad punkter på programmet, t ex det stora leveranstidsprojektet. Målet är att ha max sex dagars leveranstid. Det är en utmärkt ambition. En annan intressant punkt är hur BTJ tillsammans med sina kunder kan sänka kostnaderna för Bibliografisk Service, Inköpsvägledning och ArtikelSök. Ja, hur mycket kan man plocka bort från dagens Bibliografiska Service utan att likna det alternativ som Libris utgör? Närmaste plats för oss i Värmland är Örebro den 29 maj.

BTJ:s etiketter

Nu levererar inte BTJ längre smarta etiketter till böcker som köps via adlibris. Det innebär att BTJ försämrar i villkoren för dem som abonnerar på bibliografisk service. Istället för att scanna etiketten måste man nu skriva in t ex ett författarnamn, och leta upp posten. Det är konstigt att BTJ väljer att försämra tjänsten nu, när man just ska genomföra en charmoffensiv mot biblioteken. Dessutom är det en försämring som inte sparar pengar i produktionsledet antar jag. När vi träffade BTJ:s nye vd Jonas Arvidsson i förra veckan berättade han hur irriterad han blir när man ändrar i villkor mitt under löpande avtalsperiod. Han exemplifierade med ett paket med tv-kanaler där en kanal plötsligt försvinner. Jag menar att det finns likheter. Biblioteken köper bibliografisk service i tron att man ska få hjälp att bygga upp sin lokala katalog, oberoende av var man köper sina medier. Men Jonas Arvidsson nämnde ingenting om att etikettleveransen för böcker köpta hos adlibris skulle upphöra.

Det är till BTJ som biblioteken betalar för att underlätta hanterandet av posterna. Det är mycket pengar som läggs ut för att på ett rationellt sätt få in katalogposterna i den lokala katalogen. För Värmlands del vill BTJ ha ungefär 1,2 miljoner kronor för bibliografisk service och dessutom 300 000 kronor för BURK, som man måste ha, annars får man inte in posterna i katalogen. Skulle vi köpa posterna styckevis från BTJ skulle vi få betala ungefär 160 000 kronor. Det är priset för själva katalogposterna. Då får man inte det förenklade sättet att få in posterna i katalogen, och inte en del uppdateringar och ämnesord. Istället får man ungefär detsamma som man får gratis av Libris, men med den fördelen att alla poster finns. Prislappen för värmlandsbiblioteken är alltså en miljon kronor för servicen att enkelt hantera sina kataloger. Biblioteken är väldigt nöjda med tjänsten, men missnöjda med priset. Nu blir det inte lika lätt. Risken är stor att biblioteken varken blir nöjda med tjänsten eller priset. Tänk om BTJ! Låt inte kunderna lida för att ni inte kommer överens med adlibris!

Möte med BTJ

I veckan var vi några chefer från mellansvenska bibliotekoch länsbibliotek, som träffade BTJ för att prata om bibliografisk service och bokinköp. BTJ:s nya vd, Jonas Arvidsson hade initierat träffen. Han beskrev öppet företagets problem med lönsamheten, framför allt på sambindningslistorna. De kostar betydligt mer att ta fram än vad man får in på försäljning av dem. För att få kostnadstäckning skulle man nästan behöva dubbla priset.Då kan man förmoda att många bibilotek skulle hoppa av. Men redan idag tycker många bibliotekschefer att priset är alldeles för högt för listorna. Det är nog dags för biblioteken att i grunden tänka om när det gäller inköpsvägledning. Finns det kooperativa modeller att tillämpa för tips om böcker i skilda ämnen? Varken BURK eller bibliografisk service är heller särskilt lönsamt. De går dock inte med förlust. BTJ undrar om vi kan tänka oss något lägre kvalitet på servicen för att skapa lägre priser. Och vad skulle man isåfall förändra. Här vill man ha bibliotekens synpunkter. Under våren kommer BTJ att satsa på att träffa sina användare. Man kommer att bjuda in bibliotekarierna till möten på åtta ställen runt om i Sverige. Hur vill vi egentligen organisera våra bokinköp och katalogposter?

Bibliografisk service

Vad händer med frågan om bibliografisk service nu? Länsbibliotekets förstudie till Postprojektet, som skrivits av Karin Engström, har väckt frågor och intresse över hela landet. Adlibris har bestämt sig för att bygga upp en tjänst som levererar katalogposter. Den ska innehålla ämnesord och annat som biblioteken efterfrågar. Men den kan inte uppdatera bibliotekens kataloger retroaktivt eftersom det inte finns en beståndsdatabas kopplad. Adlibris koncept bygger på att hämta posterna från Libris och leverera dem direkt till biblioteken när man köper böcker. Jag tycker det är ett väldigt intressant alternativ till BTJ:s tjänst, och jag tycker det är bra att adlibris gör detta. Genom att starta denna tjänst pekar man på att det finns alternativ. Det kan ifrågasätta och förändra tankarna kring våra kataloger. Ämnesord och annat ska bibliotekarier leverera in gemensamt. Man kan ifrågasätta att biblioteken ska arbeta gratis för kommersiella företag. Det vore bättre att äga posterna själva. Förstudien säger också att det är det bästa, och vi vill arbeta vidare för att finna en modell där vi äger posterna. Vi får se om Kulturrådet ger pengar för att starta Postprojektet efter att ha sett förstudien. Eriks Axplock skriver om Adlibris tankar och får många kommentarer. I nästa vecka ska frågan diskuteras på de stora biblioteken i mellansverige. Det ska bli spännande att höra hur de diskussionerna går.

Upphandling av medier och katalogposter

Det är aktuellt för värmlandsbiblioteken att upphandla både medier och poster. Idag har jag därför varit på Karlstads upphandlingsenhet för att höra vad som gäller. Det fyra år gamla avtalet går ut vid årsskiftet. Under året kommer vi gemensamt att formulera ett underlag. En ny lag för upphandling trädde i kraft 2008. Den säger att om man vill ha mer än en leverantör måste man ha en fördelningsnyckel och rangordna sina krav. Det kan vara så att en viss procent ska vara biblioteksbundna böcker. Detta måste tydligt framgå av förfrågningsunderlaget. Om man ska vara klar till årsskiftet bör man annonsera i början av september. Går allt på räls hinner man bli klar i tid. Men om inte? Då kan man leva avtalslös eller förlänga sina gamla avtal i väntan på ett nytt. Det finns ingen lag på att man måste ha ett avtal, man kan leva avtalslös medan upphandlingsprocessen pågår.

Vi kommer nu liksom förra gången att ha en referensgrupp som arbetar med detta. Med hjälp av förra underlaget har vi mycket arbete gjort. Men kanske blir det ändå en del att diskutera eftersom frågan om medieinköp hänger nära ihop med frågan om bibliografisk service.