Flytande bestånd i Cuyahoga

I Cuyahoga County i Ohio samverkar biblioteken på liknande sätt som värmlandsbiblioteken, dvs man har gemensamt lånekort och gemensamt biblioteksdatasystem. Men man har gått ett steg längre där, och har ett bokbestånd som är helt gemensamt. Det innebär att allt flyter, alla medier kan stanna på vilket bibliotek som helst där efterfrågan finns. På det viset har man fått helt låntagarstyrda samlingar. Beståndet förnyas både genom inköp, och genom rockader av de befintliga medierna. Flytande bestånd har blivit en stor succé bland låntagarna. För personalen betyder det mindre sorterande och mindre lastning och upppackning. Men det var inte för att det var rationellt för personalen, utan för att låntagarna äntligen fick ett stort inflytande på beståndet, som man införd flytande bestånd. Samlingarna utnyttjas nu mycket bättre.

Vad kostar ett fjärrlån?

En ny fjärrlåneutredning är tillsatt. Det är Annette Johansson och Nils G. Storhagen. De ska vara klara med sitt arbete i december. Som underlag ligger förstudien "Rätt bok eller rätt bibliotek?" som blev klar i november förra året. Det ska bli spännande att se vilka nya riktlinjer som kommer med denna utredning.
Värmlandsbiblioteken har också undersökt fjärrlånens effektivitet under våren. Man har tittat på bokflöden, inköpsprocesser och transporter. Det är betydligt billigare att låna en bok än att köpa - det gäller lånesamverkan mellan folkbiblioteken i Värmland. Nu kostar ett fjärrlån inom länet, vi kallar det länslån, ungefär 25 kronor. Biblioteken lånar nästan 20 000 exemplar mellan sig, och det är en kraftig ökning sedan biblioteken gick samman i ett system. Men trots ökningen kostar fjärrlånen mindre än för tio år sedan. Låntagarna gör nu själva en stor del av beställningsarbetet. Gemensamt system gör fjärrlånen lika enkla som interna lån. Tekniken har rationaliserat arbetet. Det kostar bra mycket mer att köpa en bok. Nu handlar det förstås inte bara om kostnader utan viktigast är låntagarfokus. Hur länge måste låntagaren vänta på en beställd bok? Det gäller att ha tillräckligt många exemplar i systemet! Lån utanför länet är mycket dyrare. Därför är Värmland i princip självförsörjande på köpbara böcker.

Fråga biblioteket

Jag ser med spänning fram emot den utvärdering av Fråga biblioteket, som ska komma under augusti. Hur står sig bibliotekens frågetjänst när man allt enklare finner svaret på nätet, och dessutom kan diskutera sina frågor och problem i diverse specialforum? Tjänsten Fråga biblioteket marknadsförs aktivt, finns på Facebook och många andra ställen. Inte så förvånande kanske är "Litteratur och författare" är den kategori, som är störst, i den samling frågor som ligger på Fråga bibliotekets hemsida. Jag blev därför så glad när jag såg den tydliga loggan på Adlibris förstasida. Bra samarbete mellan bibliotek och bokhandel!

Behövs länsbiblioteken?

Behövs länsbiblioteken? Och i så fall till vad? På Bibliobusters blogg diskuteras frågan utifrån en artikel i BBL där Lina Ydrefeldt ifrågasätter länsbibliotekens projektarbeten, med Tvinningprojektet i centrum. Kan biblioteken klara att driva projekt själva, om de är tillräckligt angelägna? Länsbiblioteket i Värmland har med några års mellanrum frågat kommunbiblioteken vilken tjänst man uppskattar mest. Det är utan tvekan fjärrlånen. Det är också den frågan som är lagstadgad. Men den tekniska utvecklingen har gjort den uppgiften överflödig. Det är inte längre en specialkompetens att spåra var böckerna finns. Det klarar låntagarna själva, om vi gör redskapen tillräckligt bra. Så vad ska länsbiblioteken göra? I Norge möttes ABM-utvikling och fylkesbiblioteken en dag i juni för att belysa och diskutera fylkesbibliotekens roll. Man pratade bl a om partnerskap, utvecklingsavtal, biblioteksplaner och modellbibliotek, och fokuserade på samverkan mellan bibliotek. Svein Nilsen, Östfolds fylkesbibliotek menade att biblioteksenheterna måste bli större. Det behövs 2-300 000 invånare för att driva ett normalt bibliotek i Norge menade han, och sade vidare att "samarbeid med 5-6 små bibliotek er tull". Det blir inte bättre biblioteksutbud av det, sade han, och leder inte heller till kompetenshöjning och spetskompetenser. Jag tror också på stora samarbeten, och att länsbiblioteken har en roll i detta. Men rollen måste utformas i samverkan med kommunbiblioteken.

Karlstads del i bokflödet i länet

Karlstads stadsbibliotek har gjort en undersökning om hur många böcker som transporteras och hur många böcker som packas om i alla lådor som ska till länets bibliotek. Syftet var att se hur stadsbibliotekets böcker rör sig, vilka det är som lånar, och hur många böcker som man lånar in från andra bibliotek. Det är en intressant läsning, som beskriver den mängd böcker som dagligen förflyttar sig mellan biblioteken, och vilket arbete det medför. Författarna noterar att antalet böcker som skickas från Karlstad (364) är mindre än de som kommer till Karlstad (499). Varför det är så kan man spekulera i. Lämnar Karlstads låntagare hellre sina böcker på annat bibliotek? Det utvidgade samarbetet mellan biblioteken med gemensam katalog har kraftigt ökat flödet av böcker mellan biblioteken. Rapporten har skrivits av tre medarbetare på Karlstads stadsbibliotek: Anette Carlsson, Lotta Lettenström och Therese Ohlsson.

Genomför kulturutredningens förslag

Kulturutredningens förslag om förändringar för biblioteken har fått mycket positivt gehör i biblioteksvärlden. Niclas Lindberg, Biblioteksföreningen, har skrivit debattinlägg i både SvD och Sundsvalls Tidning med uppmaningen att genomföra kulturutredningens biblioteksförslag. Jag instämmer. Det behövs verkligen en bättre samordning av biblioteksfrågorna. Det har förts en omfattande debatt om behovet i flera år. Nu är det dags att handla. Ge KB uppdraget att samordna alla skattefinansierade bibliotek! Jag tror vi kan driva bättre och effektivare biblioteksverksamhet, och finna strategier för fortsatt utveckling genom att ha en gemensam biblioteksmyndighet. Viktiga frågor, som behöver akuta insatser är:

• Samordning av virtuella kataloger och tjänster
• Fjärrlån
• Transporter
• Kvalitet och statistik

De är alla knutna till den digitala infrastrukturen och där behövs en stark samlad aktör. Det ger bättre biblioteksservice i hela landet. Det ger de minsta och mest resurssvaga kommunerna möjlighet att driva en välutvecklad biblioteksservice utifrån kunskaps- och utbildningssamhällets behov.

Genomför kulturutredningens förslag för biblioteken!

Grattis Camilla, Lisbeth och Birgitta!

Tre bibliotekarier har fått Sveriges Länsbibliotekariers resestipendium och dessutom resebidrag från Kulturrådet för att studera den digitala bokbussen och Overdrive i USA. Det är Camilla Källgren från Länsbiblioteket i Värmland, Lisbeth Schoultz Káplár, Regionbibliotek Stockholm och Birgitta Hellman, Länsbibliotek Östergötland, som omvärldsbevakat, och funnit den intressanta bussen. Den turnerar över hela kontinenten för att marknadsföra bibliotekens digitala medier och den gemensamma digitala plattformen The Digital Media Locator som är en katalog för enbart nedladdningsbara medier. Förhoppningsvis kan studieresan leda till ett liknande svenskt nationellt projekt!