IKT-lyftet

Kulturrådet har beviljat 400 000 kronor till projekt IKT-lyftet. Regionbibliotek Stockholm är projektägare, och deltagare är även länsbibliotekten i Jönköping, Östergötland, Kalmar och Värmland. Det är ett tvåårigt projekt med syfte att minska de digitala klyftorna i samhället. Läs mer om projektet på Bildanätverk-sidan - nätverk för lärmiljöutveckling i folkbibliotek i svenska städer.

Talböcker

För många människor är det enklare att lyssna på än att läsa en bok. Samhället tycker att det är självklart att människor som vill läsa en bok ska ha fri tillgång till boken via ett bibliotek. Men om man hellre vill lyssna till en talbok, då måste man definiera sig som funktionshindrad. Många lyssnar på det växande beståndet av ljudböcker, men där finns långt ifrån allt. TPB har 70 000 talböcker som varje bibliotek snabbt kan ladda ner. Det är en enorm tillgång. Varför är det så svårt att nå ut med dessa böcker? TPB skriver i sin utmärkta Framtidsstrategi som är från förra året:
"Bland befintliga låntagare av talböcker på Sveriges bibliotek utgör i dag personer med synskada 65 % och personer med läs- och skrivsvårigheter 20 %. Den största skillnaden mellan antalet faktiska användare och målgruppens storlek finns inom gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter i åldersspannet 20-65 år. TPB tolkar detta som att TPB och biblioteken i Sverige är framgångsrika med att nå personer med synskada men behöver bli betydligt bättre på att nå personer med läs- och skrivsvårigheter."

Biblioteken lär nå 1,5% av dem mellan 20 och 64 år. Jag tror att de flesta vuxna med läs- och skrivsvårigheter har lärt sig att läsa, och definierar sig därför inte som funktionshindrade. Man tycker bara att det är jobbigt att läsa en bok. Det kan väl knappast vara bibliotekens uppgift att tala om för 400 000 svenskar att de är funktionshindrade för att därefter tillåta lån. Förr var det lite generösare syn på utlån av talböcker. Men nu måste varje talbok inledas med ett hot om paragraf 17, och att överträdelser beivras. Skulle vi inte kunna få slippa den inledningsfasen och värdera konsten att lyssna lika högt som konsten att läsa? Vem vågar annars låna?

Välkomna till värmlands nya bibliotek!

Sunne invigde sitt nya bibliotek i lördags den 16 maj. Så här skrev NWT och VF om det efterlängtade biblioteket. Imorgon, den 19 maj invigs Forshagas nya bibliotek. Det är två vackra bibliotek, med stora glasade fasader och mycket ljus och rymd. Båda biblioteken har direktkontakt med lärcentralokaler och båda byggnaderna beskrivs av pressen som den viktigaste mötesplatsen i kommunen. (VF:s förhandsnotis om invigning av lärcenter!) Jag rekommenderar varmt ett besök på biblioteken. Ni som inte bor i Värmland, ta en sommardag eller två, och kom hit och titta. Passa också på att besöka Lerinmuseet på Laxholmen i Munkfors, Marc och Karin Broos på Alma Löv- museet i Östra Ämtevik (Sunne kommun), gå på Västanå teater som sätter upp Kalevala i sommar och besök Rackstadmuseet som från 18 juni har sommarutställningen Krona och krans

Och om ett halvår är Hagfors nya bibliotek klart, också det i nära anslutning till ett lärcenter. Då är ni välkomna tillbaka.

Postprojektet

Länsbiblioteket i Värmland har fått bidrag från Kulturrådet för Postprojektet. Det handlar om hur folkbiblioteken gemensamt kan samarbeta kring katalogposter. Länsbiblioteket kommer att arbeta vidare utifrån den förstudie som blev klar i februari. Vi kommer gärna ut till varje län och berättar om projektet och för en dialog om det fortsatta arbetet.

Listpriser önskas

Peter Alsbjer skriver på sin blogg ang mitt förra inlägg: "Här finns verkligen något att ta upp under BTJ:s pudelresa i vår".

Jag skulle vilja framföra önskemålet till BTJ om öppna listpriser som gör det enkelt att jämföra utgångspriser hos olika leverantörer. Nu är svårt och tidskrävande att jämföra. Men vi har lagt en del tid på det. Samtliga bibliotek i Värmland har de senaste dagarna tittat på priserna, jämfört plastade förlagsband med vanliga förlagsband, jämfört olika leverantörer och jämfört leveranstider. Vi har funnit en del konstigheter. Inför vår stundande upphandling har vi lärt oss mycket. Jag rekommenderar bibliotekschefer att utvärdera avtal och göra prisjämförelser!

Prisjämförelse på böcker maj 2009 - BTJ klart dyrast

Upphandlingsgruppen för medier har haft sitt första möte. Där utvärderades det gamla avtalet. I samband med det har Länsbiblioteket i Värmland gjort en prisjämförelse på böcker hos de tre stora leverantörer, som länets bibliotek har avtal med idag. Det är Adlibris, Bokus och BTJ. Vi ville ha 50 slumpvalda böcker och sökte med Googles hjälp fram en nyhetslista från februari 2009 . Den var från ett bibliotek utanför Värmland, och innehöll drygt 50 böcker från olika områden. Vi utgick ifrån ISB-numren och vi valde att jämföra bundna förlagsband om det fanns flera utgåvor att välja mellan.

Det visade sig att det inte är alldeles lätt att jämföra priset på böcker. Adlibris och Bokus finns tillgängliga på nätet. Här kan även allmänheten handla, och därför visar man priserna inklusive moms. BTJ:s nätbokhandel Media Direkt finns inte lika lätt tillgänglig. För att se BTJ:s priser måste man först få ett kundnummer. Därefter ser man sina egna rabatterade priser exkl moms. Det kan var bra att få exakt det pris man ska betala. Men nu skulle vi jämföra, och valde att jämföra priserna med moms. Vi lade därför på sex procent bokmoms på BTJ:s priser.

Det visade sig att BTJ genomgående var dyrast. De var 6,3 % dyrare än Adlibris och 5,3% dyrare än Bokus på listpriserna. Men skillnaden var större än så. Adlibris och Bokus´priser skulle minskas med den framförhandlade rabatten. Det blev en rejäl skillnad. Kunde det stämma? Vi kollade därför lite olika genrer. Först barn och ungdom genom att gå in på en titel, och sedan följa spåret "den som har köpt denna bok har också köpt.." Tio böcker valdes. Här var skillnaden nästan 15 procent. Pocketböcker - skillnad trettio procent. Fortfarande hade vi inte dragit av rabatten från Adlibris och Bokus. Har vi fått fel uppgifter från BTJ? Eller är man så mycket dyrare? Hur ser det ut i andra län?

Vi kommer att arbeta lite mer med undersökningen, dubbelkolla resultaten, och inom kort publicera den på vår hemsida. Jag undrar om det finns andra bibliotek som gjort jämförelser, och vad man isåfall kommit fram till. Har BTJ en service som gör att det trots allt blir billigare att handla hos dem? Får man något gratis som konkurrenterna inte har? Jämför vi äpplen och päron?

Förändrade flöden genom SELMA-samarbetet

Nu när låntagarna vid SELMA-biblioteken själva kan reservera böcker har bokströmmarna förändrats. Förra året lånade Karlstads stadsbibliotek ut knappt tiotusen böcker och in knappt tvåtusen böcker. En skillnad på ungefär åttatusen exemplar. För övriga bibliotek var det nästan genomgående tvärtom, man lånade in mer än man lånade ut. Och det var inte särskilt stora volymer. Med det nya sýstemet kan man märka en kraftig ökning av antalet lån totalt, men en särskilt stor ökning märks på inlånen till Karlstad. Vi har bara gjort en mätning så siffrorna är kanske inte så säkra, men tendensen verkar klar. Efter två månader har Karlstads stadsbibliotek lånat ut nästan 2200 böcker och lånat in nästan 1800. Man har alltså redan lånat in ungefär lika många ex som under hela förra året. Det stora biblioteket är inte längre bara en givare. För övriga bibliotek gäller att staplarna för in och utlån är ungefär lika stora. Det innebär att de lånar ut betydligt mer än tidigare. Jag tycker det är en intressant förändring av medieströmmarna.