Nya tankar kring nationell katalog

Libris idégrupp för en nationell katalog har haft sitt första möte. Gruppmedlemmarna arbetade t ex fram en rad lappar med förväntningar, nytta och ev risker med en nationell katalog. Allt kommer att sammanställas och publiceras inom kort. Personal från Libris gav värdefull kunskap om nuläget, och möjlig utveckling av Libris. T ex skulle något som kallas "versionshantering av poster" kanske kunna ersätta den uppdatering av poster som ingår i bibliografisk service? I versionshanteringen kan man skriva över information i posten, men historiken sparas så att man kan se vad som har ändrats. En central fråga är hur man får in folkbibliotekens samtliga poster i Libris. Går det att använda samma modell som forskningsbiblioteken? Kanske kan man ta med posterna i upphandlingar, särskilt i den stora upphandling som många bibliotek gör gemensamt nu?  Libris kommer att besöka några bibliotek för att se på medieprocesserna. Idégruppen ses nästa gång i maj. Det känns som ett intensivt arbete för den nationella katalogen startar nu. 

 I förra inlägget undrade jag om det fortfarande finns någon som vill läsa kassettböcker. Nu har jag fått svar, och det är förvånansvärt många som vill. På Selmabiblioteken var det drygt fem procent av talbokslånen som var kassettbokslån år 2010. Året innan var de nästan 10% av talbokslånen, så de går ner. Eftersom det inte kommit nya böcker sedan 2003, så har väl läsarna snart gått igenom allt de vill läsa. Siffrorna stämmer rätt bra med en undersökning som gjordes år 2008, på uppdrag av TPB. Den heter "En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek..." Den ger en rad intressanta fakta, bl a att cirka en femtedel, 18 procent av dem i åldern 65 - 75 år använder sig av kassettbandspelare. Endast 4 procent av de yngre, 18 - 64 år gör det. Men eftersom medelåldern på talbokslåntagarna i undersökningen var 69 år för kvinnor och 71 år för män, så är det en totalt sett många som är kvar i den gamla tekniken. Och därmed inte får tillgång till några nya böcker.
Jag rekommenderar den intressanta användarundersökningen, där finns många intressanta siffror.

Vem älskar kassettböcker?

Har tittat lite på den färska statistiken. Det finns mycket att reflektera över där. Kassettböcker t ex. På biblioteken finns det fortfarande rätt många. Jag undrar om någon lånar dem? Övergången till Daisyböcker tog längre tid än TPB beräknat, men nu är det väl minst sju år sedan det producerades en talbok på kassett? Så det totala antalet användare kan väl inte vara många? Det finns rätt många band för barn, och de är väl en grupp som snabbt tar till sig ny teknik? Om biblioteken bestämde sig för att slänga det mesta av kassettbeståndet - skulle någon bry sig? Skulle det bli protester, på samma sätt som när den tryckta boken ska gallras? Vad jag vet har folkbiblioteken inget ställe att skicka kassettböcker till, när man vill gallra, typ depåbiblioteket för tryckta böcker. Unika inläsningar, som inte är konverterade, ska förstås sparas. Men alla dubbletter? Jag hoppas snart kunna se hur många kassettutlån vi haft i Värmland de senaste åren. Dags att gallra allihop? Vem älskar kassettband?

Resurser för kooperativ katalogisering

Jag har fått ganska mycket feedback på min artikel i BBL 8/2010 och det är roligt.  Många påpekar att det inte är gratis med katalogposter, och det är sant. Jag uttryckte mig slarvigt. Det är alltid någon som betalar för en katalogpost. Men det är en anledning till att jag anser att man bara ska katalogisera varje verk en gång. En annan anledning är att posten ska se likadan ut överallt.
I BBL 9/2010 är det en bibliotekarie på Falu stadsbibliotek, som oroas över att jag tror, att folkbiblioteken genom kooperativ katalogisering kan ersätta bibliografisk service.  
Mycket av det folkbiblioteken behöver finns redan i Libris. Dels har Nationalbibliografin ett ansvar att katalogisera trycket på svenska, dels katalogiserar de vetenskapliga biblioteken och Göteborgs stadsbibliotek in i Libris. Några värmländska bibliotek har också bestämt sig för att bli Libris-bibliotek, och bidra med katalogposter. Jag förstår att Falu stadsbibliotek inte har pengar för att bygga upp en katalogavdelning  i dagsläget. Men totalt betalar folkbiblioteken runt 30 miljoner kronor för att få katalogposter levererade. Dessutom betalar de 10 miljoner för att få tillgång till databasen Burk. Det är alltså c:a 40 miljoner kronor som kanske kan användas effektivare. Det räcker med råge till 40 katalogisatörer, vilket är vad som används till Burk idag.
"Idag arbetar två, dvs cirka 5 %, av fyrtioen medarbetare, med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster." BTJs vd i BBL 2/2009. Så mycket behövs idag, när väldigt mycket dubbelkatalogiseras. På ett stort folkbibliotek som Göteborg, finns ungefär 80% av posterna i Libris. Det är alltså bara 20% som behöver katalogiseras. Resurserna finns, men det handlar om hur vi organiserar dem.
Jag har inget emot att köpa poster av en kommersiell aktör på en marknad där det finns konkurrens. Villkoret är att det blir billigare än att göra det i egen regi, och att biblioteket får oinskränkt nyttjanderätt.
Äganderätten är viktig, menar jag. Posterna från Burk är inte fria. I avtalen finns tydliga begränsningar. Där står också att man får behålla sin katalog om man upphör med servicen. Däremot får man t ex inte visa beståndet i Libris.  Det hämmar utvecklingen när det virtuella biblioteket gör det möjligt att skapa nya användartjänster med katalogposter som byggstenar.

Katalogkonferens i ett strategiskt perspektiv

Vi är på väg mot en nationell katalog, det visade sig tydligt på den katalogkonferns som Sveriges Länsbibliotekarier och Biblioteksföreningen ordnade i början på veckan. Unni Knutsen vid Högskolan i Oslo, slog fast att ett dokument endast bör katalogiseras en gång. Dubbelregistrering, kopiering och bibliografiska uppdateringar av poster leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet på produkten. Användarna nyttjar Google för att söka, stora kataloger klarar konkurrensen därifrån bättre (Libris, BIBSYS, WorldCat). Katalogdata måste finnas på Internet och integreras i tjänster där, om vi vill att bibliotekens data och samlingar ska vara relevanta, sade hon. Hon framhöll också betydelsen av öppna standarder, och menade att vi måste ge tillgång till våra metadata på nya sätt. Data som blivit insamlade och systematiserade för skattebetalarnas pengar, bör i de allra flesta fall göras fritt tillgängliga i maskinläsbart format.
Calle Nathanson från SKL redogjorde för enkäten från i våras där en nationell katalog är högst på listan. Både TPB:s och IB:s poster kommer att komma in i Libris, men det tar lite tid.
Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek sade att äganderätten till posterna är den strategiskt viktigaste frågan. Katalogposten är den minsta byggstenen för samlingen, och den kan användas för att skapa mervärden för användarna. Kataloger med katalogkort var mycket lokala, nu kan vi alla bidra till en gemensam katalog genom den nya tekniken. I Göteborgs katalog är det 126 000 fler sökningar i år, jämfört med samma tid i fjol. Christina P menade också, att det är viktigt att formulera kraven ordentligt vid upphandling, och att man ska vara noggrann med tekniska standarder. Talboksposterna är oerhört viktiga för folkbiblioteken. Idag köper Göteborg talboksposter från Burk, och därmed är de inte fria poster. Kompetensen för katalogisering försvann, när biblioteken outsourcade katalogisering. Idag finns 80% av folkbibliotekens material i Libris. Hela förvärvsprocessen har blivit uppdaterad i Göteborg. Man måste se över sina rutiner när man blir Libris-bibliotek, och det har sina fördelar menade Christina. Libris är ett kollektivt projekt, och Göteborg utmanar andra bibliotek att vara med.
Maria Hedenström från Libris berättade att basen innehåller 6,5 miljoner poster. Libris har rutiner med Dawson Books och inom kort med Adlibris för automatisk postleverans. Fler leverantörer har visat intresse. Posten levereras vid ordertillfället. Preliminära poster finns i basen, och de kan automatiskt uppdateras när den fullständiga posten kommer, om biblioteket så önskar. Libris öppnas från 2011 för samliga intresserade bibliotek. Dagens 300 bibliotek kan bli 1500 bibliotek! Det känns hoppfullt!
Programmet och powerpoint-presentationerna från konferensen finns här: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2010/nationellkatalog/konf.html

Örnsköldsviks bibliotek på 90-talet

Två gånger på kort tid har jag blivit påmind om biblioteket i Örnsköldsvik, och det arbete vi lade ner där i början av 90-talet. Det var dels i motiveringen till Bengt Hjelmqvists pris, dels i ElsebethTank.blog http://www.elsebethtank.com/blog/2010/10/01/biblioteker-er-for-mennesker/ Det är roligt när ett när ett tjugo år gammalt projekt, Gökprojektet, kommer upp till ytan igen. GÖK står för Göteborg, Örnsköldsvik och Kalmar, och projektet gick ut på att köpa medier på låntagarefterfrågan, att exponera böcker för att väcka läslust och att finna effektivare arbetsprocesser. Inspirationskälla var bl a det tredelade biblioteket i Gutersloh, dit vi hösten 1990 gjorde en studieresa. Vi studerade hur man organiserade både personal och samlingar. Det var intressant att se den ambitiösa medieplanering man hade där, och hur man använde den kunskap man fick, för att exponera medierna. Torget kallade man området där nya och efterfrågade titlar placerades. När titlarna inte längre lånades så ofta flyttades de till det traditionella biblioteket, och sedan vidare till magasinet. Det tredelade biblioteket gjorde ett mycket positivt intryck, främst för att man i all planering framhöll låntagarperspektivet, och för att man ständigt var medveten om hur man lyckades, genom att konsekvent och kontinuerligt följa upp med mätningar. Örnsköldsviks nya bibliotek stod klart 1993 och var i mycket inspirerat av Gutersloh men också av de tankar som utbyttes inom Gökprojektet. Många av idéerna har släktskap med dem i The Darling Library. Det var mycket kontroversiellt,  och framkallade heta känslor på de nationella tidningarnas debatt- och kultursidor, precis som det nutida projektet i Malmö. I Örnsköldsvik fanns ingen upprörd debatt, men många nöjda biblioteksanvändare.

Tack alla delaktiga!

Tacktal för Bengt Hjelmquists pris, Göteborg den 23 september 2010

"Jag är oerhört glad och stolt över att få Bengt Hjelmqvists pris. Det är många jag har att tacka för arbetet mot ett gemensamt mål: det användarfokuserade biblioteket.
Tack till Biblioteksföreningen och juryn som valde mig. Jag tycker mycket om motiveringen, och jag tycker den är rätt humoristisk. Den tar upp olika delar ur mitt, numera rätt långa, arbetsliv. Den nämner att det ibland blåst hårt, och jag vill tacka er alla som då givit mig det massiva stöd, som gör det lätt att gå vidare.
Tack till medarbetare på Länsbiblioteket i Värmland. Ni är fantastiska och utan er blev inget gjort. Ni inspirerar, stöttar och peppar mer än ni nånsin kan tro.
Till ledning och arbetskamrater på Region Värmland: Tack för en arbetsplats med tillåtande atmotsfär och högt i tak.
Till fd medarbetare i Karlstad och Örnsköldsvik: Tack för en rolig tid. Tack för ert hårda arbete och er förmåga att verkligen lyssna till låntagarna.
Till kollegor på värmlands bibliotek: Tack för den samarbetskultur som ni skapat, och för de ständigt pågående utvecklingsdiskussionerna med användarna i centrum.
Till kollegor på länsbiblioteken: Tack för mycket kunskap om omvärlden och givande samarbetsprojekt.
Och  slutligen
Till mina nära biblioteksvänner: tack för långa givande samtal, ibland både natt och dag.
Det är ett roligt jobb vi har. Vi skapar bibliotekens framtid. Det är en stor utmaning. Tack alla!"

Utvärdering av den gamla biblioteksplanen

 Den första och andra september ägnade bibliotekscheferna sig åt att först se bakåt för att sedan blicka framåt. Vad upplyftande det är att utvärdera vad man gjort. Så många bra saker som biblioteken åstadkommit gemensamt under denna tid. Det blev en lång lista. Någon skrev "Bibliotek Värmland har rört utveckling av den dagliga verksamheten, vilket medfört att all personal berörts". Så är det. Det är det som gör samarbetsprojekt så roliga, och så svåra. Det är många som berörs i innersta kärnan av sitt arbete. Ledorden för samarbetet har varit, och är alltjämt: generositet, delaktighet och integritet. Man borde sätta sig ner och gå igenom vad man gjort lite oftare!

Librisposter kommer med boken

Värmlandsbibliotekens medieupphandling är klar. Det är glädjande att flera
leverantörer kan leverera medier med gratis katalogposter hämtade från
Libris. Alltså att man får både bok och katalogpost från leverantören
med automatik, och slipper importera själv. En inskränkning från
åtminstone en stor leverantör är att man får de katalogposter, som
finns i Libris vid beställningstillfället, inte vid
leveranstillfället. Och eftersom biblioteken så gott som alltid
beställer böcker långt innan boken är utgiven, så är väl risken stor
att posten inte finns färdig då. Det borde gå att ordna. Ett steg i
rätt riktning är det absolut."

Arena, CS Library eller något annat?

Många bibliotek i landet har skaffat en webb som integrerar katalogen och hemsidan. Det är bra. Den undersökning, som LIMIT-projektet genomförde för några år sedan visade, att användarna blev förvirrade av att lämna bibliotekets hemsida, när man skulle söka i katalogen. Selma-biblioteken i Värmland tänker nu upphandla en gemensam webb. Vilka krav ska man ställa, och vilka fördelar har de olika systemen? Vilka system finns tillgängliga på marknaden? Frågorna är många. En viktig del är katalogens utformning. Jag vill uppmana alla på värmlandsbiblioteken att titta på olika lösningar. Camilla på länsbiblioteket har gjort en liten film som visar hur sökresultat mm visas i de olika systemen. Den finns här: lansbiblioteket-i-varmland.regionvarmland.se/projekt/egna-projekt/gemensam-bibliotekswebb/infor-upphandlingen/infor-upphandlingen

Bengt Hjelmqvists pris

Så oerhört glatt överraskad jag blev när ordföranden i juryn för Bengt Hjelmqvists pris meddelade att de utsett mig som årets pristagare. Tack hela juryn! Priset delas ut på Bok och Bibliotek i Göteborg. Tack också alla medarbetare och kollegor för insatser och inspiration. Utan er skulle det inte bli något gjort!  Ur juryns motivering: ”Anna Christina har under sin tid i Örnsköldsvik och i Värmland alltid satt användaren i centrum. "Gör det lätt för låntagaren" lät en gång stridsropet i Örnsköldsvik. Hon har tagit initiativ till det gemensamma Biblioteket i Värmland och arbetat konsekvent utifrån de värmländska kommunernas biblioteksbehov och utan "top- down" perspektiv. Likt en biblioteksvärldens Robin Hood har hon givit röst för de små bibliotekens kamp mot höga omkostnader och stått kvar rakryggad och med huvudet högt när det blåst hårt. Anna Christina är en sann hjälte i biblioteksvärldens Nottingham med Sherwoodskogen... eller Värmlandsskogarna som sin bas.”

SkyRiver stämmer OCLC för konkurrensbegränsning

SkyRiver är ett litet företag som tagit upp konkurrensen med OCLC vad gäller katalogposter.  OCLC har svarat med att höja priserna rejält för dem som tar sina poster via SkyRiver, men utnyttjar andra OCLC-tjänster. SkyRiver stämmer nu OCLC för att man ägnat sig åt olagliga affärsmetoder. SkyRiver menar att detta är konkurrensbegränsande, och att OCLC bryter mot antitrust-lagar.
Nu har SkyRiver öppnat en blogg för att man enkelt ska kunna följa processen. Den heter Choice for libraries, http://choiceforlibraries.com/.
Man kan också följa diskussionen på twitter: #skyoclc

Låntagare, brukare eller kund?

Städar inför ledigheten och läser i Bok og bibliotek 3/2010 om Drammenbiblioteket. Det är ett spännande bibliotek, som jag besökte i våras. Bibliotekschefen säger i artikeln att hon vill bli av med ord som "brukaren" och "låntagaren". Istället välkomnar hon "kunden". -Tänker du "kund" så tänker du en helt annan sorts service än om du tänker "brukare". En kund ska behandlas så att man tänker "hit vill jag komma igen". Tänk parallellen till en butik, där kunden kommer in för att köpa en sjal, och går ut med en hel garderob. Kundtänkandet är också nödvändigt för att framtidens bibliotek skall nå ut bredare, och marknadsföra sitt utbud till fler, säger hon.
Bengt Göransson tar upp kundbegreppet på ett annat sätt i den nya boken Tankar om politik. -När jag går in i en livsmedelsbutik för att köpa en tomat gör jag det som kund, skriver han, och beskriver hur han väljer ut en fin tomat utan tanke på att andra kunder kanske får ruttna tomater eller inga tomater alls. Kunden och säljaren skapar sina avtal utifrån enskilda behov. För butiksägaren är butiken alltid viktigare än kunden. Bengt Göranssons resonemang är intressant, och jag rekommenderar läsning av boken. Men visst kommer låntagarna och lånar böcker, utan att bry sig om vad som blir kvar?

Värmländska bibliotek ska katalogisera i Libris

Fyra värmländska bibliotek har bestämt sig för att pröva att katalogisera sina poster i Libris. Man ska också samarbeta med några bibliotek i Örebro län. Det är bra att folkbiblioteken anmäler sitt intresse att katalogisera sina poster i Libris och att Libris snart blir nationell katalog med fria poster. Förhoppningsvis kommer många bibliotek att katalogisera sina udda poster direkt in i Libris. Många bäcker små...

OCLCs nya riktlinjer för katalogposter

Snart presenterar KB och BTJ hur man tänker kring den nationella katalogen hoppas jag. Redan i februari gick man ut med ett gemensamt pressmeddelande. Där säger man, att KB står för driften av katalogen,  och BTJ fortsätter att leverera bibliografiska data. Begreppet "bibliografiska data" betyder katalogpost för mig. Jag tycker det är viktigt att man skiljer på katalogposten, och tilläggsdata till katalogposten, som t ex ämnesord.  Katalogposten ska vara fri för alla att använda. Folkbibliotekens poster ska inte vara inlåsta, och försedda med ett särskilt nummer. Det är det viktigt att biblioteken får äganderätt till posterna. Till de fria posterna kan sedan tilläggsinformation produceras, och säljas till biblioteken.
I USA startade företaget Sky River försäljning av fria katalogposter till ett rimligt pris. Nu försöker OCLC förhindra att biblioteken köper posterna där, genom att höja priserna kraftigt på andra tjänster för dem, som vill ha fria poster. OCLC presenterade nyligen förslag till nya riktlinjer för överföring och användning av poster. De gamla var från 1987. De nya riktlinjerna diskuteras på OCLCs online feedback forum. Många inlägg här ifrågasätter OCLCs rätt att äga posterna. Fram till slutet av maj kan man ge synpunkter på riktlinjerna.
Folkbiblioteken i Sverige har  ett gyllene läge, att starta på ny kula med fria poster, som är öppna och fria för återanvändning.

Försök med tidskrifter

Några bibliotek i Värmland har det senaste halvåret gjort försök med tidskrifter. De har köpt in både populära och mindre populära tidskrifter, och även senaste numret är till hemlån. För populära tidskrifter finns dubbletter i tidskriftsavdelningen. Tidskrifterna har exponerats på bord eller enkla skyltställ, och inte i omedelbar anslutning till tidskriftsavdelningen. Låntagarna har varit oerhört nöjda med att få låna hem tidskrifterna, inte bara senaste exemplaret, utan även äldre. Många uppfattade det som något nytt. I Kristinehamn t ex lånades ICA-kurieren ut långt över hundra gånger i försöksdelen, medan man endast förmedlade sexton lån av samma tidskrift från tidskriftsrummet. Även på andra tidskrifter var det en stor skillnad. Det lånades tre till fem gånger mer av de specialskyltade tidskrifterna. Man har under perioden märkt att man får fler lån och fler besök i biblioteket. Samtliga bibliotek tänker försöka permanenta idén att ha dubbletter för utlån av senaste numret.

Katalogposter - en strategiskt viktig fråga

Förra veckan lyssnade jag till Unni Knutsen. Hon har skrivit den intressanta texten Fragmentering eller felleslösning som jag skrivit om tidigare. Hon inledde med att katalogisering handlar om pedagogik och politik, inte om att skriva en rad tecken i en post. Hon pekade på att studenter och andra användare i mycket större utsträckning söker på Google, än går till bibliotekskatalogen. Alltså måste vi sprida våra kataloger, om vi vill att användarna ska få tillgång till våra samlingar. Biblioteken har bra metadata, som det är efterfrågan på, menade Unni. Det är vår plikt att dela dem med andra aktörer utanför biblioteken. Vi kan också ha nytta av att importera  data från andra typer av metadataproducenter. Hon nämnde exemplet MusicBrainz. De har en katalogiseringshandbok på nätet. Det är väldigt viktigt att ge tillgång till API:er, sade Unni, och nämnde att LIBRIS ligger mycket långt framme med sina öppna API:er och linked data. (Läs Ted Valentins gästbloggning på LIBRIS utvecklingsblogg: LIBRIS öppna API:er) 

Katalogdata måste alltså  vara fria så att andra aktörer kan återanvända dem. Data som blivit insamlade och systematiserade med skattebetalarnas medel borde vara fria. Unni Knutsen poängterade verkligen detta, och även Ted Valentin skriver om det och hänvisar till webbplatsen opengov.se Bibliotekens fria data kan sedan användas av kommersiella aktörer för att bygga nya tjänster.

Tyvärr präglas situationen (i Norge) idag av fragmentisering, dubbelregistrering och avsaknad av samarbete, vilket leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet.  Norge saknar en nationell överodrnad plan för det bibliografiska området, avslutade Unni Knutsen.

Det var tankeväckande att lyssna till henne, och jag håller med om att detta är den viktigaste strategiska frågan för biblioteken nu. Det är också viktigt att skilja på katalogisering av en post, och uppdatering av posten. Det är viktigt att alla bibliotek har en likadan post, inte olika uppdateringar och andra variationer i posten. 

KBs plan och den nationella katalogen

KB skriver, att utvecklingen av LIBRIS som nationell katalog, har hög prioritet. Det är bra. Det är den frågan, som folkbiblioteken satt högst på listan över önskade åtgärder, både i SKLs enkät och på dialogmötena. Utvecklingen av LIBRIS kommer initialt att kräva större resurser, närmare bestämt fyra årsverken under en tvåårsperiod. De resurserna tas från den förväntade ökningen i KBs budget med tio miljoner. Under avsnitt 6, Det utvidgade uppdraget, står inte mycket om arbetet med LIBRIS. Det finns istället i en bilaga, med rubriken Några idéer som KB kan arbeta vidare med. Här finns en mycket positiv inriktning för arbetet med den nationella katalogen, som har som mål att vara klar senast 2013. Men för att nå målet krävs en dubblering av drifts- support- och utvecklingsresurserna, skriver man i bilagan. Hur mycket är det? Antagligen mer än de fyra projekttänster som inrättas för de kommande två åren. Jag tycker det är synd att den nationella katalogen inte finns under rubriken Det utvidgade uppdraget, utan istället som en idé att arbeta vidare med. Jag är ändå övertygad om att KB ger katalogen hög prioritet, och att man finner en lösning på finansieringsproblemet.

Fylkesbibliotekens ansvar för biblioteksutveckling

De norska fylkesbiblioteken har nyligen skrivit ett brev till kulturdepartementet, där de skriver att de i sitt uppdrag som regional utvecklingsaktör,  kan ta på sig ett större ansvar, för att utföra en nationell bibliotekspolitik. De menar att statliga utvecklings- och kompetensutvecklingsmedel bör överföras till fylkskommunerna, som har en central roll som utförare av statlig politik på regional nivå. De senaste åren har samarbetet mellan kommunerna stärkts, och den processen har fylkesbiblioteken initierat och koordinerat. Uppgifterna för biblioteksutveckling bör fördelas mellan de olika aktörerna. Nationalbiblioteket kan stå för nationell infrastruktur och nationella samverkanstjänster. Ett utvidgat ansvar för fylkesbiblioteken kan effektivisera biblioteksverksamheten och göra den mer flexibel, menar de norska fylkesbiblioteken.

Länsbibliotekets webbsida

Länsbibliotekets webbsida har nytt utseende. Det är en följd av att Region Värmlands webbsida är förändrad. Vår målgrupp är biblioteksanställda i Värmland. Här ska man hitta nyheter om biblioteken, och sådant som är intressant för biblioteken. Vidare kan man läsa om våra kurser och konferenser, och nya och gamla projekt. Till slut finns ett dokumentarkiv, där minnesanteckningar från möten mm arkiveras. Ibland hör man att webbsidornas tid är förbi. Är det så? Är webbsidan en hopplöst förlegad envägskommunikation? Eller ett bra ställe för minnesanteckningar? Rent av ett intressant ställe för nyheter? Vi gör ett försök att skapa en aktiv och läsvärd webb, och hoppas ni vill bidra. Skicka in nyheter från biblioteken, gärna med bilder, eller tipsa oss om vad vi ska skriva om!