Anna Christinas blogg

Nya tankar kring nationell katalog

2011-03-19T12:27:00.000-07:00

Libris idégrupp för en nationell katalog har haft sitt första möte. Gruppmedlemmarna arbetade t ex fram en rad lappar med förväntningar, nytta och ev risker med en nationell katalog. Allt kommer att sammanställas och publiceras inom kort. Personal från Libris gav värdefull kunskap om nuläget, och möjlig utveckling av Libris. T ex skulle något som kallas "versionshantering av poster" kanske kunna ersätta den uppdatering av poster som ingår i bibliografisk service? I versionshanteringen kan man skriva över information i posten, men historiken sparas så att man kan se vad som har ändrats. En central fråga är hur man får in folkbibliotekens samtliga poster i Libris. Går det att använda samma modell som forskningsbiblioteken? Kanske kan man ta med posterna i upphandlingar, särskilt i den stora upphandling som många bibliotek gör gemensamt nu? Libris kommer att besöka några bibliotek för att se på medieprocesserna. Idégruppen ses nästa gång i maj. Det känns som ett intensivt arbete för den nationella katalogen startar nu.

2011-01-21T05:13:00.000-08:00

I förra inlägget undrade jag om det fortfarande finns någon som vill läsa kassettböcker. Nu har jag fått svar, och det är förvånansvärt många som vill. På Selmabiblioteken var det drygt fem procent av talbokslånen som var kassettbokslån år 2010. Året innan var de nästan 10% av talbokslånen, så de går ner. Eftersom det inte kommit nya böcker sedan 2003, så har väl läsarna snart gått igenom allt de vill läsa. Siffrorna stämmer rätt bra med en undersökning som gjordes år 2008, på uppdrag av TPB. Den heter "En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek..." Den ger en rad intressanta fakta, bl a att cirka en femtedel, 18 procent av dem i åldern 65 - 75 år använder sig av kassettbandspelare. Endast 4 procent av de yngre, 18 - 64 år gör det. Men eftersom medelåldern på talbokslåntagarna i undersökningen var 69 år för kvinnor och 71 år för män, så är det en totalt sett många som är kvar i den gamla tekniken. Och därmed inte får tillgång till några nya böcker.
Jag rekommenderar den intressanta användarundersökningen, där finns många intressanta siffror.

Vem älskar kassettböcker?

2011-01-13T02:02:00.000-08:00

Har tittat lite på den färska statistiken. Det finns mycket att reflektera över där. Kassettböcker t ex. På biblioteken finns det fortfarande rätt många. Jag undrar om någon lånar dem? Övergången till Daisyböcker tog längre tid än TPB beräknat, men nu är det väl minst sju år sedan det producerades en talbok på kassett? Så det totala antalet användare kan väl inte vara många? Det finns rätt många band för barn, och de är väl en grupp som snabbt tar till sig ny teknik? Om biblioteken bestämde sig för att slänga det mesta av kassettbeståndet - skulle någon bry sig? Skulle det bli protester, på samma sätt som när den tryckta boken ska gallras? Vad jag vet har folkbiblioteken inget ställe att skicka kassettböcker till, när man vill gallra, typ depåbiblioteket för tryckta böcker. Unika inläsningar, som inte är konverterade, ska förstås sparas. Men alla dubbletter? Jag hoppas snart kunna se hur många kassettutlån vi haft i Värmland de senaste åren. Dags att gallra allihop? Vem älskar kassettband?

Resurser för kooperativ katalogisering

2010-11-23T05:43:00.000-08:00

Jag har fått ganska mycket feedback på min artikel i BBL 8/2010 och det är roligt. Många påpekar att det inte är gratis med katalogposter, och det är sant. Jag uttryckte mig slarvigt. Det är alltid någon som betalar för en katalogpost. Men det är en anledning till att jag anser att man bara ska katalogisera varje verk en gång. En annan anledning är att posten ska se likadan ut överallt.
I BBL 9/2010 är det en bibliotekarie på Falu stadsbibliotek, som oroas över att jag tror, att folkbiblioteken genom kooperativ katalogisering kan ersätta bibliografisk service.
Mycket av det folkbiblioteken behöver finns redan i Libris. Dels har Nationalbibliografin ett ansvar att katalogisera trycket på svenska, dels katalogiserar de vetenskapliga biblioteken och Göteborgs stadsbibliotek in i Libris. Några värmländska bibliotek har också bestämt sig för att bli Libris-bibliotek, och bidra med katalogposter. Jag förstår att Falu stadsbibliotek inte har pengar för att bygga upp en katalogavdelning i dagsläget. Men totalt betalar folkbiblioteken runt 30 miljoner kronor för att få katalogposter levererade. Dessutom betalar de 10 miljoner för att få tillgång till databasen Burk. Det är alltså c:a 40 miljoner kronor som kanske kan användas effektivare. Det räcker med råge till 40 katalogisatörer, vilket är vad som används till Burk idag.
"Idag arbetar två, dvs cirka 5 %, av fyrtioen medarbetare, med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster." BTJs vd i BBL 2/2009. Så mycket behövs idag, när väldigt mycket dubbelkatalogiseras. På ett stort folkbibliotek som Göteborg, finns ungefär 80% av posterna i Libris. Det är alltså bara 20% som behöver katalogiseras. Resurserna finns, men det handlar om hur vi organiserar dem.
Jag har inget emot att köpa poster av en kommersiell aktör på en marknad där det finns konkurrens. Villkoret är att det blir billigare än att göra det i egen regi, och att biblioteket får oinskränkt nyttjanderätt.
Äganderätten är viktig, menar jag. Posterna från Burk är inte fria. I avtalen finns tydliga begränsningar. Där står också att man får behålla sin katalog om man upphör med servicen. Däremot får man t ex inte visa beståndet i Libris. Det hämmar utvecklingen när det virtuella biblioteket gör det möjligt att skapa nya användartjänster med katalogposter som byggstenar.

Katalogkonferens i ett strategiskt perspektiv

2010-10-07T06:14:00.000-07:00

Vi är på väg mot en nationell katalog, det visade sig tydligt på den katalogkonferns som Sveriges Länsbibliotekarier och Biblioteksföreningen ordnade i början på veckan. Unni Knutsen vid Högskolan i Oslo, slog fast att ett dokument endast bör katalogiseras en gång. Dubbelregistrering, kopiering och bibliografiska uppdateringar av poster leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet på produkten. Användarna nyttjar Google för att söka, stora kataloger klarar konkurrensen därifrån bättre (Libris, BIBSYS, WorldCat). Katalogdata måste finnas på Internet och integreras i tjänster där, om vi vill att bibliotekens data och samlingar ska vara relevanta, sade hon. Hon framhöll också betydelsen av öppna standarder, och menade att vi måste ge tillgång till våra metadata på nya sätt. Data som blivit insamlade och systematiserade för skattebetalarnas pengar, bör i de allra flesta fall göras fritt tillgängliga i maskinläsbart format.
Calle Nathanson från SKL redogjorde för enkäten från i våras där en nationell katalog är högst på listan. Både TPB:s och IB:s poster kommer att komma in i Libris, men det tar lite tid.
Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek sade att äganderätten till posterna är den strategiskt viktigaste frågan. Katalogposten är den minsta byggstenen för samlingen, och den kan användas för att skapa mervärden för användarna. Kataloger med katalogkort var mycket lokala, nu kan vi alla bidra till en gemensam katalog genom den nya tekniken. I Göteborgs katalog är det 126 000 fler sökningar i år, jämfört med samma tid i fjol. Christina P menade också, att det är viktigt att formulera kraven ordentligt vid upphandling, och att man ska vara noggrann med tekniska standarder. Talboksposterna är oerhört viktiga för folkbiblioteken. Idag köper Göteborg talboksposter från Burk, och därmed är de inte fria poster. Kompetensen för katalogisering försvann, när biblioteken outsourcade katalogisering. Idag finns 80% av folkbibliotekens material i Libris. Hela förvärvsprocessen har blivit uppdaterad i Göteborg. Man måste se över sina rutiner när man blir Libris-bibliotek, och det har sina fördelar menade Christina. Libris är ett kollektivt projekt, och Göteborg utmanar andra bibliotek att vara med.
Maria Hedenström från Libris berättade att basen innehåller 6,5 miljoner poster. Libris har rutiner med Dawson Books och inom kort med Adlibris för automatisk postleverans. Fler leverantörer har visat intresse. Posten levereras vid ordertillfället. Preliminära poster finns i basen, och de kan automatiskt uppdateras när den fullständiga posten kommer, om biblioteket så önskar. Libris öppnas från 2011 för samliga intresserade bibliotek. Dagens 300 bibliotek kan bli 1500 bibliotek! Det känns hoppfullt!
Programmet och powerpoint-presentationerna från konferensen finns här: http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2010/nationellkatalog/konf.html

Örnsköldsviks bibliotek på 90-talet

2010-10-07T05:00:00.001-07:00

Två gånger på kort tid har jag blivit påmind om biblioteket i Örnsköldsvik, och det arbete vi lade ner där i början av 90-talet. Det var dels i motiveringen till Bengt Hjelmqvists pris, dels i ElsebethTank.blog http://www.elsebethtank.com/blog/2010/10/01/biblioteker-er-for-mennesker/ Det är roligt när ett när ett tjugo år gammalt projekt, Gökprojektet, kommer upp till ytan igen. GÖK står för Göteborg, Örnsköldsvik och Kalmar, och projektet gick ut på att köpa medier på låntagarefterfrågan, att exponera böcker för att väcka läslust och att finna effektivare arbetsprocesser. Inspirationskälla var bl a det tredelade biblioteket i Gutersloh, dit vi hösten 1990 gjorde en studieresa. Vi studerade hur man organiserade både personal och samlingar. Det var intressant att se den ambitiösa medieplanering man hade där, och hur man använde den kunskap man fick, för att exponera medierna. Torget kallade man området där nya och efterfrågade titlar placerades. När titlarna inte längre lånades så ofta flyttades de till det traditionella biblioteket, och sedan vidare till magasinet. Det tredelade biblioteket gjorde ett mycket positivt intryck, främst för att man i all planering framhöll låntagarperspektivet, och för att man ständigt var medveten om hur man lyckades, genom att konsekvent och kontinuerligt följa upp med mätningar. Örnsköldsviks nya bibliotek stod klart 1993 och var i mycket inspirerat av Gutersloh men också av de tankar som utbyttes inom Gökprojektet. Många av idéerna har släktskap med dem i The Darling Library. Det var mycket kontroversiellt, och framkallade heta känslor på de nationella tidningarnas debatt- och kultursidor, precis som det nutida projektet i Malmö. I Örnsköldsvik fanns ingen upprörd debatt, men många nöjda biblioteksanvändare.

Tack alla delaktiga!

2010-10-07T05:00:00.000-07:00

Tacktal för Bengt Hjelmquists pris, Göteborg den 23 september 2010

"Jag är oerhört glad och stolt över att få Bengt Hjelmqvists pris. Det är många jag har att tacka för arbetet mot ett gemensamt mål: det användarfokuserade biblioteket.
Tack till Biblioteksföreningen och juryn som valde mig. Jag tycker mycket om motiveringen, och jag tycker den är rätt humoristisk. Den tar upp olika delar ur mitt, numera rätt långa, arbetsliv. Den nämner att det ibland blåst hårt, och jag vill tacka er alla som då givit mig det massiva stöd, som gör det lätt att gå vidare.
Tack till medarbetare på Länsbiblioteket i Värmland. Ni är fantastiska och utan er blev inget gjort. Ni inspirerar, stöttar och peppar mer än ni nånsin kan tro.
Till ledning och arbetskamrater på Region Värmland: Tack för en arbetsplats med tillåtande atmotsfär och högt i tak.
Till fd medarbetare i Karlstad och Örnsköldsvik: Tack för en rolig tid. Tack för ert hårda arbete och er förmåga att verkligen lyssna till låntagarna.
Till kollegor på värmlands bibliotek: Tack för den samarbetskultur som ni skapat, och för de ständigt pågående utvecklingsdiskussionerna med användarna i centrum.
Till kollegor på länsbiblioteken: Tack för mycket kunskap om omvärlden och givande samarbetsprojekt.
Och slutligen
Till mina nära biblioteksvänner: tack för långa givande samtal, ibland både natt och dag.
Det är ett roligt jobb vi har. Vi skapar bibliotekens framtid. Det är en stor utmaning. Tack alla!"

Utvärdering av den gamla biblioteksplanen

2010-09-08T01:50:00.000-07:00

Den första och andra september ägnade bibliotekscheferna sig åt att först se bakåt för att sedan blicka framåt. Vad upplyftande det är att utvärdera vad man gjort. Så många bra saker som biblioteken åstadkommit gemensamt under denna tid. Det blev en lång lista. Någon skrev "Bibliotek Värmland har rört utveckling av den dagliga verksamheten, vilket medfört att all personal berörts". Så är det. Det är det som gör samarbetsprojekt så roliga, och så svåra. Det är många som berörs i innersta kärnan av sitt arbete. Ledorden för samarbetet har varit, och är alltjämt: generositet, delaktighet och integritet. Man borde sätta sig ner och gå igenom vad man gjort lite oftare!

Librisposter kommer med boken

2010-09-08T00:41:00.001-07:00

Värmlandsbibliotekens medieupphandling är klar. Det är glädjande att flera
leverantörer kan leverera medier med gratis katalogposter hämtade från
Libris. Alltså att man får både bok och katalogpost från leverantören
med automatik, och slipper importera själv. En inskränkning från
åtminstone en stor leverantör är att man får de katalogposter, som
finns i Libris vid beställningstillfället, inte vid
leveranstillfället. Och eftersom biblioteken så gott som alltid
beställer böcker långt innan boken är utgiven, så är väl risken stor
att posten inte finns färdig då. Det borde gå att ordna. Ett steg i
rätt riktning är det absolut."

Arena, CS Library eller något annat?

2010-08-27T01:18:00.000-07:00

Många bibliotek i landet har skaffat en webb som integrerar katalogen och hemsidan. Det är bra. Den undersökning, som LIMIT-projektet genomförde för några år sedan visade, att användarna blev förvirrade av att lämna bibliotekets hemsida, när man skulle söka i katalogen. Selma-biblioteken i Värmland tänker nu upphandla en gemensam webb. Vilka krav ska man ställa, och vilka fördelar har de olika systemen? Vilka system finns tillgängliga på marknaden? Frågorna är många. En viktig del är katalogens utformning. Jag vill uppmana alla på värmlandsbiblioteken att titta på olika lösningar. Camilla på länsbiblioteket har gjort en liten film som visar hur sökresultat mm visas i de olika systemen. Den finns här: lansbiblioteket-i-varmland.regionvarmland.se/projekt/egna-projekt/gemensam-bibliotekswebb/infor-upphandlingen/infor-upphandlingen

Bengt Hjelmqvists pris

2010-08-27T00:30:00.000-07:00

Så oerhört glatt överraskad jag blev när ordföranden i juryn för Bengt Hjelmqvists pris meddelade att de utsett mig som årets pristagare. Tack hela juryn! Priset delas ut på Bok och Bibliotek i Göteborg. Tack också alla medarbetare och kollegor för insatser och inspiration. Utan er skulle det inte bli något gjort! Ur juryns motivering: ”Anna Christina har under sin tid i Örnsköldsvik och i Värmland alltid satt användaren i centrum. "Gör det lätt för låntagaren" lät en gång stridsropet i Örnsköldsvik. Hon har tagit initiativ till det gemensamma Biblioteket i Värmland och arbetat konsekvent utifrån de värmländska kommunernas biblioteksbehov och utan "top- down" perspektiv. Likt en biblioteksvärldens Robin Hood har hon givit röst för de små bibliotekens kamp mot höga omkostnader och stått kvar rakryggad och med huvudet högt när det blåst hårt. Anna Christina är en sann hjälte i biblioteksvärldens Nottingham med Sherwoodskogen... eller Värmlandsskogarna som sin bas.”

SkyRiver stämmer OCLC för konkurrensbegränsning

2010-08-11T07:50:00.000-07:00

SkyRiver är ett litet företag som tagit upp konkurrensen med OCLC vad gäller katalogposter. OCLC har svarat med att höja priserna rejält för dem som tar sina poster via SkyRiver, men utnyttjar andra OCLC-tjänster. SkyRiver stämmer nu OCLC för att man ägnat sig åt olagliga affärsmetoder. SkyRiver menar att detta är konkurrensbegränsande, och att OCLC bryter mot antitrust-lagar.
Nu har SkyRiver öppnat en blogg för att man enkelt ska kunna följa processen. Den heter Choice for libraries, http://choiceforlibraries.com/.
Man kan också följa diskussionen på twitter: #skyoclc

Låntagare, brukare eller kund?

2010-07-06T05:36:00.000-07:00

Städar inför ledigheten och läser i Bok og bibliotek 3/2010 om Drammenbiblioteket. Det är ett spännande bibliotek, som jag besökte i våras. Bibliotekschefen säger i artikeln att hon vill bli av med ord som "brukaren" och "låntagaren". Istället välkomnar hon "kunden". -Tänker du "kund" så tänker du en helt annan sorts service än om du tänker "brukare". En kund ska behandlas så att man tänker "hit vill jag komma igen". Tänk parallellen till en butik, där kunden kommer in för att köpa en sjal, och går ut med en hel garderob. Kundtänkandet är också nödvändigt för att framtidens bibliotek skall nå ut bredare, och marknadsföra sitt utbud till fler, säger hon.
Bengt Göransson tar upp kundbegreppet på ett annat sätt i den nya boken Tankar om politik. -När jag går in i en livsmedelsbutik för att köpa en tomat gör jag det som kund, skriver han, och beskriver hur han väljer ut en fin tomat utan tanke på att andra kunder kanske får ruttna tomater eller inga tomater alls. Kunden och säljaren skapar sina avtal utifrån enskilda behov. För butiksägaren är butiken alltid viktigare än kunden. Bengt Göranssons resonemang är intressant, och jag rekommenderar läsning av boken. Men visst kommer låntagarna och lånar böcker, utan att bry sig om vad som blir kvar?

Värmländska bibliotek ska katalogisera i Libris

2010-06-29T07:49:00.000-07:00

Fyra värmländska bibliotek har bestämt sig för att pröva att katalogisera sina poster i Libris. Man ska också samarbeta med några bibliotek i Örebro län. Det är bra att folkbiblioteken anmäler sitt intresse att katalogisera sina poster i Libris och att Libris snart blir nationell katalog med fria poster. Förhoppningsvis kommer många bibliotek att katalogisera sina udda poster direkt in i Libris. Många bäcker små...

OCLCs nya riktlinjer för katalogposter

2010-05-24T23:19:00.000-07:00

Snart presenterar KB och BTJ hur man tänker kring den nationella katalogen hoppas jag. Redan i februari gick man ut med ett gemensamt pressmeddelande. Där säger man, att KB står för driften av katalogen, och BTJ fortsätter att leverera bibliografiska data. Begreppet "bibliografiska data" betyder katalogpost för mig. Jag tycker det är viktigt att man skiljer på katalogposten, och tilläggsdata till katalogposten, som t ex ämnesord. Katalogposten ska vara fri för alla att använda. Folkbibliotekens poster ska inte vara inlåsta, och försedda med ett särskilt nummer. Det är det viktigt att biblioteken får äganderätt till posterna. Till de fria posterna kan sedan tilläggsinformation produceras, och säljas till biblioteken.
I USA startade företaget Sky River försäljning av fria katalogposter till ett rimligt pris. Nu försöker OCLC förhindra att biblioteken köper posterna där, genom att höja priserna kraftigt på andra tjänster för dem, som vill ha fria poster. OCLC presenterade nyligen förslag till nya riktlinjer för överföring och användning av poster. De gamla var från 1987. De nya riktlinjerna diskuteras på OCLCs online feedback forum. Många inlägg här ifrågasätter OCLCs rätt att äga posterna. Fram till slutet av maj kan man ge synpunkter på riktlinjerna.
Folkbiblioteken i Sverige har ett gyllene läge, att starta på ny kula med fria poster, som är öppna och fria för återanvändning.

Försök med tidskrifter

2010-05-17T07:56:00.000-07:00

Några bibliotek i Värmland har det senaste halvåret gjort försök med tidskrifter. De har köpt in både populära och mindre populära tidskrifter, och även senaste numret är till hemlån. För populära tidskrifter finns dubbletter i tidskriftsavdelningen. Tidskrifterna har exponerats på bord eller enkla skyltställ, och inte i omedelbar anslutning till tidskriftsavdelningen. Låntagarna har varit oerhört nöjda med att få låna hem tidskrifterna, inte bara senaste exemplaret, utan även äldre. Många uppfattade det som något nytt. I Kristinehamn t ex lånades ICA-kurieren ut långt över hundra gånger i försöksdelen, medan man endast förmedlade sexton lån av samma tidskrift från tidskriftsrummet. Även på andra tidskrifter var det en stor skillnad. Det lånades tre till fem gånger mer av de specialskyltade tidskrifterna. Man har under perioden märkt att man får fler lån och fler besök i biblioteket. Samtliga bibliotek tänker försöka permanenta idén att ha dubbletter för utlån av senaste numret.

Katalogposter - en strategiskt viktig fråga

2010-05-03T07:24:00.000-07:00

Förra veckan lyssnade jag till Unni Knutsen. Hon har skrivit den intressanta texten Fragmentering eller felleslösning som jag skrivit om tidigare. Hon inledde med att katalogisering handlar om pedagogik och politik, inte om att skriva en rad tecken i en post. Hon pekade på att studenter och andra användare i mycket större utsträckning söker på Google, än går till bibliotekskatalogen. Alltså måste vi sprida våra kataloger, om vi vill att användarna ska få tillgång till våra samlingar. Biblioteken har bra metadata, som det är efterfrågan på, menade Unni. Det är vår plikt att dela dem med andra aktörer utanför biblioteken. Vi kan också ha nytta av att importera data från andra typer av metadataproducenter. Hon nämnde exemplet MusicBrainz. De har en katalogiseringshandbok på nätet. Det är väldigt viktigt att ge tillgång till API:er, sade Unni, och nämnde att LIBRIS ligger mycket långt framme med sina öppna API:er och linked data. (Läs Ted Valentins gästbloggning på LIBRIS utvecklingsblogg: LIBRIS öppna API:er)

Katalogdata måste alltså vara fria så att andra aktörer kan återanvända dem. Data som blivit insamlade och systematiserade med skattebetalarnas medel borde vara fria. Unni Knutsen poängterade verkligen detta, och även Ted Valentin skriver om det och hänvisar till webbplatsen opengov.se Bibliotekens fria data kan sedan användas av kommersiella aktörer för att bygga nya tjänster.

Tyvärr präglas situationen (i Norge) idag av fragmentisering, dubbelregistrering och avsaknad av samarbete, vilket leder till ineffektivitet, höga kostnader och sänkt kvalitet. Norge saknar en nationell överodrnad plan för det bibliografiska området, avslutade Unni Knutsen.

Det var tankeväckande att lyssna till henne, och jag håller med om att detta är den viktigaste strategiska frågan för biblioteken nu. Det är också viktigt att skilja på katalogisering av en post, och uppdatering av posten. Det är viktigt att alla bibliotek har en likadan post, inte olika uppdateringar och andra variationer i posten.

KBs plan och den nationella katalogen

2010-04-20T22:51:00.001-07:00

KB skriver, att utvecklingen av LIBRIS som nationell katalog, har hög prioritet. Det är bra. Det är den frågan, som folkbiblioteken satt högst på listan över önskade åtgärder, både i SKLs enkät och på dialogmötena. Utvecklingen av LIBRIS kommer initialt att kräva större resurser, närmare bestämt fyra årsverken under en tvåårsperiod. De resurserna tas från den förväntade ökningen i KBs budget med tio miljoner. Under avsnitt 6, Det utvidgade uppdraget, står inte mycket om arbetet med LIBRIS. Det finns istället i en bilaga, med rubriken Några idéer som KB kan arbeta vidare med. Här finns en mycket positiv inriktning för arbetet med den nationella katalogen, som har som mål att vara klar senast 2013. Men för att nå målet krävs en dubblering av drifts- support- och utvecklingsresurserna, skriver man i bilagan. Hur mycket är det? Antagligen mer än de fyra projekttänster som inrättas för de kommande två åren. Jag tycker det är synd att den nationella katalogen inte finns under rubriken Det utvidgade uppdraget, utan istället som en idé att arbeta vidare med. Jag är ändå övertygad om att KB ger katalogen hög prioritet, och att man finner en lösning på finansieringsproblemet.

Fylkesbibliotekens ansvar för biblioteksutveckling

2010-04-11T09:12:00.000-07:00

De norska fylkesbiblioteken har nyligen skrivit ett brev till kulturdepartementet, där de skriver att de i sitt uppdrag som regional utvecklingsaktör, kan ta på sig ett större ansvar, för att utföra en nationell bibliotekspolitik. De menar att statliga utvecklings- och kompetensutvecklingsmedel bör överföras till fylkskommunerna, som har en central roll som utförare av statlig politik på regional nivå. De senaste åren har samarbetet mellan kommunerna stärkts, och den processen har fylkesbiblioteken initierat och koordinerat. Uppgifterna för biblioteksutveckling bör fördelas mellan de olika aktörerna. Nationalbiblioteket kan stå för nationell infrastruktur och nationella samverkanstjänster. Ett utvidgat ansvar för fylkesbiblioteken kan effektivisera biblioteksverksamheten och göra den mer flexibel, menar de norska fylkesbiblioteken.

Länsbibliotekets webbsida

2010-04-06T07:08:00.000-07:00

Länsbibliotekets webbsida har nytt utseende. Det är en följd av att Region Värmlands webbsida är förändrad. Vår målgrupp är biblioteksanställda i Värmland. Här ska man hitta nyheter om biblioteken, och sådant som är intressant för biblioteken. Vidare kan man läsa om våra kurser och konferenser, och nya och gamla projekt. Till slut finns ett dokumentarkiv, där minnesanteckningar från möten mm arkiveras. Ibland hör man att webbsidornas tid är förbi. Är det så? Är webbsidan en hopplöst förlegad envägskommunikation? Eller ett bra ställe för minnesanteckningar? Rent av ett intressant ställe för nyheter? Vi gör ett försök att skapa en aktiv och läsvärd webb, och hoppas ni vill bidra. Skicka in nyheter från biblioteken, gärna med bilder, eller tipsa oss om vad vi ska skriva om!

Hagfors nya bibliotek har öppnat

2010-03-21T11:20:00.000-07:00

Hagfors har fått ett nytt vackert bibliotek på ungefär samma plats som det förra, nämligen i Älvstrands-gymnasiet. Disken drar blickarna till sig med sin turkosa färg. Mycket av inredningen går i sobert grått, men det finns en hel del färgklickar, som lyser upp. Väggarna är av glas, och golvet av vacker stavparkett. Biblioteket är huvudbibliotek, samt resurs för gymnasieskolan och lärcentrat som finns i byggnaden. All inredning är inte på plats och den riktiga invigningen av huset sker till hösten. Jag kan rekommendera alla att göra ett studiebesök på värmlands tre nya bibliotek i Hagfors, Forshaga och Sunne!

Working together

2010-03-21T07:19:00.000-07:00

På bloggen (d)atablog(ue) läser jag om OCLC, som på ett framsynt sätt startades 1967 av Fred Kilgour. Då var OCLC en central väg för biblioteken att samkatalogisera, och på så vis slippa dubbelarbete. Länge fungerade det bra, katalogisering var dyrt, liksom datasystemen som skulle hantera informationen. OCLC var så framgångsrikt att ALA inrättade ett Fred Kilgour-pris.
Men 2008 presenterade OCLC en policy-ändring. Biblioteken har inte längre äganderätt till sina poster, om man visar dem i World Cat, - även om man själv har producerat dem. Många bibliotekarier menar nu, att OCLC inte drivs i bibliotekens intresse, utan som ett vinstdrivande monopol.
Artikeln uppmanar till att finna alternativa lösningar, och att sluta vara rädda för OCLC.

OCLCs prismodell

2010-03-20T01:28:00.000-07:00

Många bibliotek i USA ogillar den prismodell som OCLC införde för flera år sedan. Man betalar för den servicenivå, som man haft de senaste tre åren. Så länge man inte ökar sin aktivitet mer än 20% behöver man inte betala mer. Nu har ekonomin gått ner, och biblioteken köper mycket mindre, vilket betyder bl a mindre katalogiseringsservice. Men kostnaden till OCLC sjunker inte.

Problem att lämna OCLCs katalogiseringstjänst

2010-03-19T08:31:00.000-07:00

I Library Journal 2/26/2010 kan man läsa om problem för biblioteken, som vill lämna OCLCs katalogisering. Biblioteken vill använda den billigare tjänsten hos Sky River, där man dessutom får äganderätt till posterna. Michigan State University, MSU, tecknade avtal med Sky River. Därpå meddelade man OCLC, att man ville sluta köpa katalogtjänsten, men fortsätta att visa upp sitt bestånd i WorldCat, och delta i fjärrlånesamverkan. MSU fick då ett helt annat och mycket dyrare pris än det som gällt tidigare för att matcha in sina poster. Det trots att man betalar 88500 dollar per år för att delta i fjärrlånesystemet. OCLC säger att man vill komma bort från styckepriser. Man har investerat i många tjänster, och man vill inte ha bibliotek som är mer tärande än närande. MSU arbetar nu för att få till en kooperativ dokumentleverans.

Kommentarer igen

2010-03-10T05:13:00.000-08:00

Har varit i kontakt med KB och det var ett tekniskt problem som gjorde att min kommentar inte syntes på bloggen.

Kommentarsgranskning

2010-03-10T02:29:00.000-08:00

För mer än 24 timmar sedan skrev jag en kommentar på KBs blogg På väg mot ett nytt uppdrag. Då fick jag meddelandet "Din kommentar inväntar granskning". Jag tycker det är utmärkt att man granskar. Men jag blev lite förvånad att det tar så lång tid, eftersom en annan kommentar jag skrev igår under en annan rubrik, publicerades ganska omgående. Olika rubriker har kanske olika granskare? Så här skrev jag under rubriken "En gemensam nationell katalog":
"Det är bra att Libris blir den nationella katalogen och att alla poster blir fritt tillgängliga. Äntligen kommer talböckerna att finnas i en nationell katalog, liksom folkbibliotekens AV-medier. Om folkbiblioteken vill ha bibliografisk service är det bra att den tjänsten finns att köpa. Idag består tjänsten av två delar: katalogposten och uppgradering av katalogposten. I fortsättningen antar jag att det är uppgraderingen som BTJ kan sälja. Där lägger de idag väldigt lite resurser, så prissänkningen lär bli stor? BTJ har på sin hemsida en deklaration hur man tänker med sina bibliografiska informationstjänster. Under rubriken ”En seriös och ärlig diskussion – tack” säger man att faktafel har spridits ”BTJ lägger 70 % av sina resurser på uppdatering av gamla poster”.Och så svarar man själv ”Nej, BTJ lägger mindre än 5 % på detta.”
Nu när jag skriver i min blogg väljer jag att lägga till ett utdrag ur BBL 9 2009 s17 - 18:
" Det mest allvarliga är att hon påstår att vi lägger 70% av våra resurser på uppdatering av gamla poster. När bibliotekschefer runt om i landet får höra detta tycker de ju att vi är knäppa som lägger så mycket på uppdatering av gamla poster. Och det vill man inte behöva betala för, utan då anser man att tjänsten borde kosta 30% av vad den kostar idag. Med andra ord sprids bilden att om man inte tar del av uppdateringarna kan priset sänkas jättemycket. Men detta är inte alls sant. Idag arbetar två, dvs cirka 5%, av fyrtioen medarbetare med uppdatering av gamla poster, de andra 39 medarbetarna jobbar med nyproduktion av poster. Om vi lägger 5% eller 70% av våra resurser på gamla poster - det ger ju två helt olika bilder av prissättning och kostnader."
Det är bara att instämma. Samt påpeka, att jag inte skrivit något om hur BTJ fördelar sina resurser.
Vill ni läsa hela BTJs inlägg finns det här: http://www.btj.se/public/templates/btjblog.aspx?postid=267
Jag har kommenterat en del på min blogg under etiketten ”ärlig diskussion” http://annachristinasblogg.blogspot.com/

Den nationella katalogen på dialogmötet i Malmö

2010-03-04T05:09:00.000-08:00

KB var i Malmö den 2 mars och berättade om sitt uppdrag. Man inspirerade också publiken till frågor via gruppdiskussioner. Allt filmades och man kan se två intressanta filmer på KB:s hemsida. Det är utmärkt att KB filmar och sprider diskussionerna till större grupper. Passa på och se filmerna!
Vad sade man om den nationella katalogen? Gunnar Sahlin sade att förhandlingar pågår mellan KB och BTJ. De består av tre delar. Den första är ambitionen att skapa en gemensam nationell katalog. Där är man överens. Den andra är den tekniska, och frågan var BURK ska vara, och vad man ska göra? Ska man först göra det hela i BURK, och sen flytta över det hela i LIBRIS, eller finns det andra lösningar? Där pågår diskussioner. Den tredje delen är ekonomin.
Om Gunnar Sahlin inte var helt tydlig med den tekniska delen, så var han mycket tydlig med framtiden för bibliotek.se. -"Att vidareutveckla bibliotek.se är ingen framkomlig väg. Det är för många tekniska problem". Men Mats Herder sade: (i inledningen av del 1, och inte som replik till Gunnar Sahlin) "...bibliotek.se, som vi hoppas också tar ett språng och utvecklas ytterligare ett steg."
Jag tycker inte jag fick svar på min undran om vi får en gemensam katalog med fri tillgång till basens poster, och äganderätt till posterna. Och en gemensam databas med KB som ägare.
Folkbibliotekens samlade katalogposter bör finnas Libris! Om inte bakåt (det kanske blir för dyrt) så åtminstone framåt!

Biblioteken bort från ABM-utvikling

2010-02-23T05:43:00.000-08:00

Kulturdepartementet i Norge föreslår i ett brev till ABM-utvikling den 12 februari att biblioteksfrågorna, som idag ligger hos ABM-utvikling, i huvudsak ska föras över till Nasjonalbiblioteket. Kvar blir bara arkiv och musei-frågor. Departementet önskar dialog med berörda parter skriver man. ABM-utviklings styrelse skrev ett brev till departementet, och därpå avgick styrelsen. En ganska dramatisk handling tycks det. Man menar att mandatet har förändrats, i och med att biblioteken försvinner ur verksamheten. Allt går att läsa på ABM-utviklings hemsida.

Förväntningar på nationell databas

2010-02-23T05:00:00.000-08:00

Äntligen ska de offentliga bibliotekens samlade bestånd ingå i en gemensam databas, som KB ska äga. Vilka förväntningar har vi som folkbibliotek på den gemensamma katalogen? Det är viktigt att fundera över det och förmedla det till KB nu. Det finns dubbla möjligheter. Dels kan man delta i de dialogmöten som KB kommer att ha på sju ställen under våren, dels kan man skriva på KB:s blogg.
Jag, och många med mig, tycker att äganderätten till posterna är oerhört viktig. Och att folkbiblioteken fritt ska kunna hämta poster ur det gemensamma beståndet. Redan 1996 fick KB regeringens uppdrag att skapa en nationell databas. Förra gången blev slutprodukten inte bra. Det är nu upp till oss på folkbiblioteken att formulera kraven. Gå på dialogmöten, skriv på KB:s blogg! Den viktigaste frågan av alla frågor i KB:s utökade uppdrag är att skapa en bra nationell samkatalog. Libris är en utmärkt grund för detta!

SkyRiver konkurrerar med OCLC om katalogposter

2010-02-07T11:29:00.000-08:00

Kommer kostnadsmedvetna bibliotek i USA att ta till sig ett lågbudget-alternativ för sin bibliografiska service? Den frågan ställer Library Journal i oktober 2009 med anledning av det nystartade företaget SkyRiver. OCLC har varit ensam på marknaden i 18 år. Nu är det dags för konkurrens. Företaget menar att biblioteken kan spara upp till 40% genom att använda SkyRivers tjänster. Biblioteken har också full äganderätt till sina poster via denna tjänst. Så är det inte med OCLC:s poster. Det ska bli spännande att se vilka konsekvenser företaget får för utvecklingen på katalogpostmarknaden.

Upphandling

2010-01-29T02:21:00.000-08:00

Jag lyssnade till en kommunal upphandlare igår. Det var lärorikt och tankeväckande. Han sade bl a att bibliotekschefer ofta:

är för snälla
lyssnar på leverantören hellre än ställer egna krav
är alltför förstående för leverantörens problem
tror att man går i mål när upphandlingen är klar, istället för att tänka - nu börjar processen

Han menade att biblioteken är för dåliga på att följa upp hur leverantören sköter sina åtaganden. De lovar ofta för mycket i sina anbud. Man måste inte kontrollera att anbuden är sanna, men däremot följa upp resultatet i praktiken. När man upphandlar måste man också bli en controller.

Det finns stora vinster att göra genom att upphandla tillsammans. Men går man ihop måste man också var förändringsbenägen. Se gärna upphandlingen som en möjlighet till förändring, sade han, och menade att det är bra att försöka göra en flödesbeskrivning av hur man vill arbeta. Ofta leder upphandlingsprocesserna till ett förändrat arbetssätt. Slutligen sade han att det är viktigt att bara betala för det man fått, och inte betala i förskott.

Effektiv katalogisering i Norge

2010-01-27T05:37:00.000-08:00

ABM-utveckling i Norge startade 2008 projektet Effektiv nasjonal bibliografisk produksjon
Det är ett projekt med frågeställningarna

hur säkerställer man att katalogdata är gemensam egendom
hur minimerar man dubbelarbete och därmed reducerar kostnader
hur kan man få metadata tillgängliga vid utgivning/publicering
hur kan man få bättre kvalitet i samsök

Projektet har två delar, den första delrapporten kom förra året och tar upp problem i anslutning till ägarskap av katalogdata. Den utredningen gjordes av Vebjörn Söndersröd. (ABM skrift 53). Jag ska läsa den snarast och se om den ger svar på några av de frågor, som ofta ställs i anslutning till äganderätten av poster. Den andra rapporten har nyligen kommit. Den heter Fragmentering eller felleslösning?, en skrift om organisering av norsk bibliografisk produksjon, och är skriven av Unni Knutsen. (ABM skrift #60).

Den nya rapporten ger en intressant internationell utblick och en noggrann beskrivning av läget i Norge. Det är tydligt att frågan är i högsta grad aktuell eftersom användarna nu i mycket stor utsträckning söker material på internet både från bibliotek och från andra aktörer. Frågorna är relevanta även i Sverige.

Red Laser Scanner

2010-01-17T11:38:00.000-08:00

På World Cat Blog skriver man lite mer om Red Laser app, den applikationen som gör din iPhone till en scanner. Där finns också en film om hur det funkar. Man kan alltså använda sin iPhone för att scanna in en boks streckkod (den som är tryckt på boken) och så få upp resultaten för var man kan köpa den och var man kan finna den på ett närliggande bibliotek. Det fungerar för böcker i USA. Det går ännu inte att få CD, DVD etc, man vill se till att det funkar för böcker först. Snart kommer väl denna applikationen att introduceras i Sverige, med svenska förutsättningar. Låt oss hoppas att det då är en applikation som kan fungera för både Libris och Burk så att det blir en heltäckande bild av vad som finns på de närliggande biblioteken.

iPhone´s boksöks-app och katalogposter

2010-01-08T01:55:00.000-08:00

Libarian in Black skriver, att det nu är möjligt att, med hjälp av sin iPhone, skanna in en boks streckkod, och sedan se vilka närliggande bibliotek som har boken. Det bygger på att man använder World Cat. Librarian in Black gillar applikationen, men eftersom det finns bibliotek, som antingen inte har råd att vara med i WorldCat, eller som valt att inte uppdatera sina poster i WorldCat, så blir det inte en representativ bild av vad som finns på biblioteken. Hon skriver:
"until libraries are able to share their records without a financial hardship attached, through something like OpenLibrary, apps like this only skim the surface of what our libraries truly offer their users.So…for my wish for the new year, I’m choosing to wish for an open source, open access, accurate, complete, and 100% free-to-use database of library materials worldwide".
Jag kan bara instämma i hennes önskan inför det nya året.

Kommentera gärna

2010-01-08T01:27:00.000-08:00

BiblioBusters blogg är väldigt innehållsrik och bra, en av de bloggar jag läser med mycket stor behållning. I december skickade BiblioBuster frågor till bibliotekschefer som bloggar, bl a till mig. Nu finns fem svar publicerade här. Jag tycker att det är intressant att läsa hur de övriga svarar på frågorna, och också nyttigt att reflektera över det egna skrivandet. Fyller det någon funktion? Interaktivitet är ett mått på hur engagerande en blogg är för målgruppen, och jag har knappt fått några kommentarer alls. Anna-Stina, och flera andra, har påpekat för mig att det varit svårt att kommentera, och att jag borde ändra i inställningarna. Jag är glad för synpunkterna och har nu försökt ändra. Hoppas det funkar!

Gratis

2009-12-15T22:55:00.000-08:00

I somras kom Chris Andersons bok Free. Radikalt pris - ny ekonomisk modell. Det är en läsvärd bok, som visar på hur "gratis" kan vara lönsamt. Chris Anderson har tidigare skrivit Den långa svansen, ett begrepp som är intressant, inte minst för bibliotek. Detsamma gäller förstås för free. Gratis boklån är lagstadgade, och de flesta tjänster på biblioteken är gratis.
Boken kan köpas i pappersform, men den finns också som gratis ljudbok på Spotify, och den kan läsas på Google Books. Den kan slutligen laddas ned som i text- eller ljudform från Chris Andersons blog. Här är det intressant att se att man kan ladda ner den fullständiga boken gratis, men vill man ha den förkortad, så får man betala 7.49 dollar. Inte det sättet vi vant oss att se på förkortade böcker!

Priset för en post

2009-12-04T04:47:00.000-08:00

,BTJ:s listpris för en post är 1,69 kr per post och år. Det är inte detsamma som att biblioteken betalar 1,69 kr per post. På priset kan man få rabatt eller påslag.

Värmlandsbiblioteken har fått en offert med påslaget 246%. Det blir ungefär 4,20 kronor per post. Jag förstår inte alls hur BTJ:s vd kan hävda att priset aldrig är högre än 1,69 kronor. Det är en ren felaktighet. Jag vet inte vilka priser andra samverkansbibliotek har fått, och det har jag heller aldrig påstått.

Men priset för en värmländsk post är cirka 4,20 kronor.

Oärligt

2009-12-04T04:14:00.000-08:00

I BBL 9/2009 menar BTJ:s vd, att jag sagt att BTJ lägger 70% av sina resurser på uppdatering av gamla poster. Det har jag inte sagt. Jag har däremot gjort en uträkning som visar hur dyr omvårdnaden av poster är för värmlandsbiblioteken. Uträkningen är helt gjord ur ett kundperspektiv. Den tar avstamp i summan på en bra bit över en miljon kronor per år som värmlandsbiblioteken betalar för bibliografisk service. Jag nämner ingenting om var BTJ lägger resurserna. Det påpekar också artikelförfattaren. Då svarar Jonas Arvidsson: "..den uträkningen baseras på antagandet att vi lägger 70% av våra resurser på uppdateringar av gamla poster...". Nej, gå tillbaka och läs blogginlägget! Där står ingenting om detta, och uträkningen har ingenting med ett sådant antagande att göra. Det är ett oärligt sätt att argumentera.

Värmlandsbiblioteken köper varje år mellan 8000 och 9000 nya titlar. Om vi skulle köpa styckvisa poster efter BTJ:s prislista, skulle vi betala runt 200 000 kronor för dem. Då skulle vi inte få någon omvårdnad. Å andra sidan skulle vi tjäna en miljon kronor om året, och för de pengarna skulle vi själva kunna göra nödvändig omvårdnad. Vi var intresserade av detta alternativ, men nekades köpa posterna. Men från Libris kan man ta posterna gratis, och dessutom få äganderätt till de posterna i sin lokala databas.

Jag hoppas att Libris blir den nationella databasen för Sveriges offentliga bibliotek, och att folkbibliotek i samverkan ska bidra med poster till den.

Yttrandefrihet

2009-11-26T23:13:00.000-08:00

BTJ:s ledning har via advokat skickat ett brev till mig där man ber mig upphöra med kampanjen, dvs Postprojektet. Man menar att jag bryter mot marknadsföringslagen. Men marknadsföringslagen gäller näringsidkare. Jag har i min roll som länsbibliotekarie varit ute och pratat om Postprojektet, ett projekt som drivs på uppdrag av Sveriges länsbibliotekarier och med stöd av Kulturrådet. Jag är ingen näringsidkare, har inga kommersiella syften, och förespråkar inget kommersiellt alternativ. Jag har rådfrågat en jurist. Det är yttrandefrihet som gäller. Brevet kan läsas på BTJ:s hemsida.
I ett par kommande inlägg ska jag kommentera en rad påståenden som felaktigt tillskrivs mig.

Dubbelarbete

2009-11-23T01:34:00.000-08:00

BTJ:s ledning skriver på hemsidan under rubriken "En seriös och ärlig diskussion tack" att jag sprider osanna påståenden. Det är inte sant. Jag vill också ha en öppen debatt. Jag vill att Libris ska vara den nationella databasen. Det är bra att BTJ ser över tjänsten bibliografisk service, och gör den kostnadseffektiv. Tjänsten är bra, men dyr.

BTJ påstår felaktigt att jag sagt en rad saker. Det känns inte särskilt ärligt. Det finns en förstudie, och det finns blogginlägg att hänvisa till. Inget av det skrivna citeras. Ett påståendet gäller hur arbetet med interna resurser fördelas. Där sägs att endast fem procent går till att uppdatera poster. Det finns ingen anledning att betvivla. Det stora arbetet är att katalogisera. Några bibliotek, som katalogiserar själva har uppskattat den tid de lägger på katalogisering resp uppdatering till 95% mot 5%. Om Btj lägger 5% av resurserna på att leverera omvårdnad av posterna så antar jag att 95% av resurserna går till att leverera katalogposter.

Katalogisering tar mycket tid. Därför är det viktigt att vi inte använder folkbibliotekens pengar till dubbelkatalogisering. Jag har aldrig nämnt någon siffra om hur stor överlappning det är mellan BURK och Libris. Jag har inte någon uppfattning om den siffran. Peter Alsbjer nämner i sin blogg att den var 20% 1985. Det innebär ett stort dubbelarbete, större än man vid en första anblick kan tro. Eftersom Libris är ungefär dubbelt så stor som BURK, betyder 20% överlappning att halva BURK dubbelkatalogiseras.

För att förtydliga detta vill jag ta två exempel där överlappningen i båda fallen är 20%. I det ena fallet blir dubbelarbetet 50%, i det andra 100%. Vi har databasen A, som har 100 poster, B som har 50 poster, och C har 20 poster.

Exempel 1: databaserna A och B har 25 poster gemensamma. Det betyder att A har 75 poster som är unika och 25 poster som är gemensamma. B har 25 poster som är unika och 25 poster, alltså hälften, som är gemensamma. Tillsammans har de båda databaserna 125 poster, A har 60% unika poster, B har 20% unika poster och 20% av posterna är överlappande.

Exempel 2: databaserna A och C har 20 poster gemensamma. Det innebär att alla 20 poster som finns i basen C även finns i basen A. Överlappningen är 20 poster, vilket också är 20%. Det betyder att A har 80% unika poster och 20% gemensamma. Databasen C har 20% gemensamma och 0% unika. Allt arbete med basen C är dubbelarbete, trots en låg överlappning i procent.

Jag vet ingenting om hur många poster som överlappar varandra i BURK och LIBRIS. Berätta gärna!

Dawson-projektet

2009-11-06T06:58:00.000-08:00

Dawson-projektet heter ett intressant projekt som drivits på Lunds Universitetsbibliotek. Underrubriken är "Rationalisering av katalogiseringsarbetet vid LIBRIS-biblioteken. Leverans av MARC-poster från bokleverantörer". Här har biblioteket gått in och ställt krav på sin leverantör av utländska böcker. Leverantören heter Dawson, och var en samarbetspart i projektet, som pågick hösten 2007. Man skrev ner ett antal frågeställningar, som även inkluderade rationalisering av inköpsprocessen och hantering av böckerna. Projektet blev en framgång och på Libris utvecklingsblogg kan man nu läsa att man på Stockholms universitetsbibliotek i oktober -09 är väldigt nöjda med Dawson. Inte minst när man beställde en e-bok var rationaliseringen stor.

Sist i rapporten står det: "I projektrapporten har vi beskrivit hur förvärvs- och katalogiseringsrutinerna kan effektiviseras med dagens bibliotekskataloger och bibliografiska format som utgångspunkt. Resultatet visar på möjliga tidsvinster. Men för att biblioteken verkligen ska kunna utveckla och effektivisera sina

arbetsrutiner när det gäller förvärv och katalogisering måste frågan sättas in i ett sammanhang som involverar nästa generations bibliotekskatalog, dess innehåll, funktion och bibliografiska kvalitet. Därför behövs en bred diskussion på nationell nivå."

Jag tycker det är intressant att läsa rapporten och se vilka krav man ställde på leverantören, och även att man har med kraven på effektiva leveranser i sina upphandlingsunderlag. Lunds Universitetsbibliotek beslöt sig då för att ha ett kriterium som heter "hyllfärdiga böcker" vid upphandling av bokleverantör. Det gäller att även folkbiblioteken formulerar sina krav i upphanlingarna så att vi får det vi önskar för effektivast möjliga rutiner. Samt gemensamt diskuterar behoven för nästa generations bibliotekskatalog.

E-böcker

2009-10-27T22:37:00.000-07:00

Idag ska Bonnierföretagen släppa 200 e-böcker och snart ger även Natur & Kultur ut minst lika många titlar.Det skriver SvD den 27 okt. I vår tänker förlagen publicera sina titlar i både papper och e-format direkt. Det gör redan Piratförlaget men de menar att det behövs 8000 titlar på e-boksmarknaden för att det ska bli riktig fart på e-boksläsandet. Det kan tyckas mycket med 8000 titlar, men det är inte fler än vad värmlandsbiblioteken köper in på ett år.

Bibliotekens långa svans

2009-10-27T13:25:00.000-07:00

I Stockholm pågår ett intressant projekt för att låna ut magasinsböcker. Det heter Långa svansen. Man kan läsa om det på Bibliobusters blogg. Projektet Långa Svansen har också en egen blogg. Jag tycker det är utmärkt att man arbetar med att aktivera äldre böcker. Vi vet ju att det går att väcka intresse för böcker om man på olika sätt lyfter fram dem, och jag är övertygad om att den här insatsen ökar utlånen för de framlyfta böckerna rätt rejält. Biblioteken har en viktig uppgift i att levandegöra medier som inte är alldeles nyutkomna.

Men Chris Andersons teori om den långa svansen, den tror jag inte man kan få besannad för bibliotekens del, även om man arbetar aldrig så mycket med magasinsbeståndet. I så fall skulle de många äldre titlarna tillsammans stå för ett större antal utlån än de nyare titlarna. Det är inte många titlar av de 250 000 som finns i värmlandsbiblioteken som kan lyftas fram. Det gör inte projektet Långa Svansen mindre intressant.

Gallring och den långa svansen

2009-10-24T23:19:00.000-07:00

Gallringsdebatten skapar onödig rädsla på biblioteken, snart vågar man inte gallra, och inte prata om det heller. Men det är növdvändigt att gallra bestånden, och det behöver inte vara kontroversiellt. Det är en del av biblioteksvardagen, precis som att köpa in böcker. Alla bibliotek gallrar mer eller mindre regelbundet för att få plats med nyheter. Man tar bort gamla, slitna böcker, inaktuella fackböcker och dubbletter av romaner som inte längre är så efterfrågade. Det finns en stor förståelse för det. Kontroversiellt blir det först när man marknadsför gallringen som en nyhet, och sätter mått på hur mycket som ska bort.

Biblioteken sparar oerhört mycket böcker. När det gäller sista exemplaret av en titel är biblioteken restriktiva. Därför växer antalet titlar i bestånden år från år. De tolv samverkande Selma-biblioteken i Värmland har 300 000 titlar, varav 50 000 i det aktiva beståndet. Som jag skrev om tidigare kostar omvårdnaden för magasinstitlarna en miljon kronor om året. Och då är det inte skötsel av det fysiska exemplaret eller lokalkostnad. Nej det är bara katalogkostnaden det handlar om.

Lånas magasinstitlarna mer nu när de exponeras på Internet? Gäller "den långa svansen-teorin", dvs många utlån av enstaka magasinstitlar ger mer lån än det nya? Nej så är det inte alls. Gamla titlar har väldigt få utlån från folkbiblioteken, trots att de är i kraftig majoritet. Därför räcker det med ett exemplar av de allra flesta titlar för ett ganska stort upptagningsområde. Därför gäller det att fortsätta gallra trots upprörda medieröster. Att eftersätta gallringen skapar problem.

Dyr omvårdnad av poster

2009-10-05T23:04:00.000-07:00

Det är dyrt att vårda katalogposter. Bibliografisk service från BTJ består av två delar; katalogposten och vård av posten. Vården består av uppdatering av posterna. De ändras automatiskt när det kommer ett nytt verk i en serie, när ämnesord ska läggas till, när signum ska ändras och när man upptäcker att katalogposten innehåller stavfel. För det betalar man enligt prislista 1,69 kr per post och år. En liten summa kan man tycka. Men kostnaden är utslagen på hela bokbeståndet., Väldigt många titlar är passiva titlar, dvs är äldre än sju år, och lånas sällan. Bibliotek i allmänhet sparar många titlar.
I Värmland har de samverkande biblioteken ungefär 50 000 titlar i det aktiva beståndet, dvs inköpta de senaste sju åren. Dessutom finns det 250 000 titlar, som är ingår i det passiva beståndet. För omvårdnad av det passiva beståndet ska man enligt prislista betala 1,69*250 000 kronor, vilket blir ungefär 420 000 kronor. Varje år ska man alltså betala så mycket för omvårdnad av böcker, som man praktiskt taget inte använder. Nu är det dessutom så att värmlandsbiblioteken inte går efter prislistan, utan betalar mer än 200% på det listpriset. Det betyder att de betalar uppemot en miljon kronor per år för vård av katalogposter till titlar, som sällan eller aldrig lånas! Det kan inte vara maximalt utnyttjande av de knappa medel som står till folkbibliotekens förfogande.
Glömde själva katalogposten - en vanlig post kan köpas för drygt 17 kronor i engångskostnad, står det på BTJs hemsida. Frågan är om värmlandsbiblioteken får köpa dem till det priset? Å andra sidan kan de hämtas gratis hos Libris.

Flytande bestånd i Cuyahoga

2009-09-28T04:46:00.000-07:00

I Cuyahoga County i Ohio samverkar biblioteken på liknande sätt som värmlandsbiblioteken, dvs man har gemensamt lånekort och gemensamt biblioteksdatasystem. Men man har gått ett steg längre där, och har ett bokbestånd som är helt gemensamt. Det innebär att allt flyter, alla medier kan stanna på vilket bibliotek som helst där efterfrågan finns. På det viset har man fått helt låntagarstyrda samlingar. Beståndet förnyas både genom inköp, och genom rockader av de befintliga medierna. Flytande bestånd har blivit en stor succé bland låntagarna. För personalen betyder det mindre sorterande och mindre lastning och upppackning. Men det var inte för att det var rationellt för personalen, utan för att låntagarna äntligen fick ett stort inflytande på beståndet, som man införd flytande bestånd. Samlingarna utnyttjas nu mycket bättre.

Vad kostar ett fjärrlån?

2009-09-13T21:12:00.000-07:00

En ny fjärrlåneutredning är tillsatt. Det är Annette Johansson och Nils G. Storhagen. De ska vara klara med sitt arbete i december. Som underlag ligger förstudien "Rätt bok eller rätt bibliotek?" som blev klar i november förra året. Det ska bli spännande att se vilka nya riktlinjer som kommer med denna utredning.
Värmlandsbiblioteken har också undersökt fjärrlånens effektivitet under våren. Man har tittat på bokflöden, inköpsprocesser och transporter. Det är betydligt billigare att låna en bok än att köpa - det gäller lånesamverkan mellan folkbiblioteken i Värmland. Nu kostar ett fjärrlån inom länet, vi kallar det länslån, ungefär 25 kronor. Biblioteken lånar nästan 20 000 exemplar mellan sig, och det är en kraftig ökning sedan biblioteken gick samman i ett system. Men trots ökningen kostar fjärrlånen mindre än för tio år sedan. Låntagarna gör nu själva en stor del av beställningsarbetet. Gemensamt system gör fjärrlånen lika enkla som interna lån. Tekniken har rationaliserat arbetet. Det kostar bra mycket mer att köpa en bok. Nu handlar det förstås inte bara om kostnader utan viktigast är låntagarfokus. Hur länge måste låntagaren vänta på en beställd bok? Det gäller att ha tillräckligt många exemplar i systemet! Lån utanför länet är mycket dyrare. Därför är Värmland i princip självförsörjande på köpbara böcker.

Fråga biblioteket

2009-08-10T02:03:00.000-07:00

Jag ser med spänning fram emot den utvärdering av Fråga biblioteket, som ska komma under augusti. Hur står sig bibliotekens frågetjänst när man allt enklare finner svaret på nätet, och dessutom kan diskutera sina frågor och problem i diverse specialforum? Tjänsten Fråga biblioteket marknadsförs aktivt, finns på Facebook och många andra ställen. Inte så förvånande kanske är "Litteratur och författare" är den kategori, som är störst, i den samling frågor som ligger på Fråga bibliotekets hemsida. Jag blev därför så glad när jag såg den tydliga loggan på Adlibris förstasida. Bra samarbete mellan bibliotek och bokhandel!

Behövs länsbiblioteken?

2009-08-06T06:39:00.000-07:00

Behövs länsbiblioteken? Och i så fall till vad? På Bibliobusters blogg diskuteras frågan utifrån en artikel i BBL där Lina Ydrefeldt ifrågasätter länsbibliotekens projektarbeten, med Tvinningprojektet i centrum. Kan biblioteken klara att driva projekt själva, om de är tillräckligt angelägna? Länsbiblioteket i Värmland har med några års mellanrum frågat kommunbiblioteken vilken tjänst man uppskattar mest. Det är utan tvekan fjärrlånen. Det är också den frågan som är lagstadgad. Men den tekniska utvecklingen har gjort den uppgiften överflödig. Det är inte längre en specialkompetens att spåra var böckerna finns. Det klarar låntagarna själva, om vi gör redskapen tillräckligt bra. Så vad ska länsbiblioteken göra? I Norge möttes ABM-utvikling och fylkesbiblioteken en dag i juni för att belysa och diskutera fylkesbibliotekens roll. Man pratade bl a om partnerskap, utvecklingsavtal, biblioteksplaner och modellbibliotek, och fokuserade på samverkan mellan bibliotek. Svein Nilsen, Östfolds fylkesbibliotek menade att biblioteksenheterna måste bli större. Det behövs 2-300 000 invånare för att driva ett normalt bibliotek i Norge menade han, och sade vidare att "samarbeid med 5-6 små bibliotek er tull". Det blir inte bättre biblioteksutbud av det, sade han, och leder inte heller till kompetenshöjning och spetskompetenser. Jag tror också på stora samarbeten, och att länsbiblioteken har en roll i detta. Men rollen måste utformas i samverkan med kommunbiblioteken.

Karlstads del i bokflödet i länet

2009-08-04T05:42:00.000-07:00

Karlstads stadsbibliotek har gjort en undersökning om hur många böcker som transporteras och hur många böcker som packas om i alla lådor som ska till länets bibliotek. Syftet var att se hur stadsbibliotekets böcker rör sig, vilka det är som lånar, och hur många böcker som man lånar in från andra bibliotek. Det är en intressant läsning, som beskriver den mängd böcker som dagligen förflyttar sig mellan biblioteken, och vilket arbete det medför. Författarna noterar att antalet böcker som skickas från Karlstad (364) är mindre än de som kommer till Karlstad (499). Varför det är så kan man spekulera i. Lämnar Karlstads låntagare hellre sina böcker på annat bibliotek? Det utvidgade samarbetet mellan biblioteken med gemensam katalog har kraftigt ökat flödet av böcker mellan biblioteken. Rapporten har skrivits av tre medarbetare på Karlstads stadsbibliotek: Anette Carlsson, Lotta Lettenström och Therese Ohlsson.

Genomför kulturutredningens förslag

2009-07-03T02:06:00.000-07:00

Kulturutredningens förslag om förändringar för biblioteken har fått mycket positivt gehör i biblioteksvärlden. Niclas Lindberg, Biblioteksföreningen, har skrivit debattinlägg i både SvD och Sundsvalls Tidning med uppmaningen att genomföra kulturutredningens biblioteksförslag. Jag instämmer. Det behövs verkligen en bättre samordning av biblioteksfrågorna. Det har förts en omfattande debatt om behovet i flera år. Nu är det dags att handla. Ge KB uppdraget att samordna alla skattefinansierade bibliotek! Jag tror vi kan driva bättre och effektivare biblioteksverksamhet, och finna strategier för fortsatt utveckling genom att ha en gemensam biblioteksmyndighet. Viktiga frågor, som behöver akuta insatser är:

Samordning av virtuella kataloger och tjänster
Fjärrlån
Transporter
Kvalitet och statistik

De är alla knutna till den digitala infrastrukturen och där behövs en stark samlad aktör. Det ger bättre biblioteksservice i hela landet. Det ger de minsta och mest resurssvaga kommunerna möjlighet att driva en välutvecklad biblioteksservice utifrån kunskaps- och utbildningssamhällets behov.

Genomför kulturutredningens förslag för biblioteken!

Grattis Camilla, Lisbeth och Birgitta!

2009-06-18T03:05:00.000-07:00

Tre bibliotekarier har fått Sveriges Länsbibliotekariers resestipendium och dessutom resebidrag från Kulturrådet för att studera den digitala bokbussen och Overdrive i USA. Det är Camilla Källgren från Länsbiblioteket i Värmland, Lisbeth Schoultz Káplár, Regionbibliotek Stockholm och Birgitta Hellman, Länsbibliotek Östergötland, som omvärldsbevakat, och funnit den intressanta bussen. Den turnerar över hela kontinenten för att marknadsföra bibliotekens digitala medier och den gemensamma digitala plattformen The Digital Media Locator som är en katalog för enbart nedladdningsbara medier. Förhoppningsvis kan studieresan leda till ett liknande svenskt nationellt projekt!

Boktjänst´s listor

2009-06-18T02:56:00.000-07:00

I arbetet med underlag för upphandling av medier har vi upptäckt Boktjänst listor över nyutkomna medier. De presenterades bl a på årets biblioteksdagar. Ur reklamblad från Boktjänst: "Boktjänst har en katalog "Nya böcker", som innehåller info om utgivningen av svenska böcker inom den tvåveckorsperiod som ligger just innan publiceringen. Katalogen utkommer varannan vecka och publiceras i PDF-format. Den är uppställd enligt bokhandelsbranschens ämnesregister. För alla bibliotek som har direktavtal om medieleveranser med Boktjänst ingår detta som en kostnadsfri service."
Listan går tyvärr inte att se utan lösenord - man måste ha avtal. Men listorna ser fina ut, de bygger på förlagsinformation + färgbilder på bokomslagen. Ett intressant alternativ till sambindningslistor.

IKT-lyftet

2009-06-12T07:19:00.000-07:00

Kulturrådet har beviljat 400 000 kronor till projekt IKT-lyftet. Regionbibliotek Stockholm är projektägare, och deltagare är även länsbibliotekten i Jönköping, Östergötland, Kalmar och Värmland. Det är ett tvåårigt projekt med syfte att minska de digitala klyftorna i samhället. Läs mer om projektet på Bildanätverk-sidan - nätverk för lärmiljöutveckling i folkbibliotek i svenska städer.

Talböcker

2009-06-04T07:27:00.000-07:00

För många människor är det enklare att lyssna på än att läsa en bok. Samhället tycker att det är självklart att människor som vill läsa en bok ska ha fri tillgång till boken via ett bibliotek. Men om man hellre vill lyssna till en talbok, då måste man definiera sig som funktionshindrad. Många lyssnar på det växande beståndet av ljudböcker, men där finns långt ifrån allt. TPB har 70 000 talböcker som varje bibliotek snabbt kan ladda ner. Det är en enorm tillgång. Varför är det så svårt att nå ut med dessa böcker? TPB skriver i sin utmärkta Framtidsstrategi som är från förra året:
"Bland befintliga låntagare av talböcker på Sveriges bibliotek utgör i dag personer med synskada 65 % och personer med läs- och skrivsvårigheter 20 %. Den största skillnaden mellan antalet faktiska användare och målgruppens storlek finns inom gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter i åldersspannet 20-65 år. TPB tolkar detta som att TPB och biblioteken i Sverige är framgångsrika med att nå personer med synskada men behöver bli betydligt bättre på att nå personer med läs- och skrivsvårigheter."

Biblioteken lär nå 1,5% av dem mellan 20 och 64 år. Jag tror att de flesta vuxna med läs- och skrivsvårigheter har lärt sig att läsa, och definierar sig därför inte som funktionshindrade. Man tycker bara att det är jobbigt att läsa en bok. Det kan väl knappast vara bibliotekens uppgift att tala om för 400 000 svenskar att de är funktionshindrade för att därefter tillåta lån. Förr var det lite generösare syn på utlån av talböcker. Men nu måste varje talbok inledas med ett hot om paragraf 17, och att överträdelser beivras. Skulle vi inte kunna få slippa den inledningsfasen och värdera konsten att lyssna lika högt som konsten att läsa? Vem vågar annars låna?

Välkomna till värmlands nya bibliotek!

2009-05-18T12:27:00.001-07:00

Sunne invigde sitt nya bibliotek i lördags den 16 maj. Så här skrev NWT och VF om det efterlängtade biblioteket. Imorgon, den 19 maj invigs Forshagas nya bibliotek. Det är två vackra bibliotek, med stora glasade fasader och mycket ljus och rymd. Båda biblioteken har direktkontakt med lärcentralokaler och båda byggnaderna beskrivs av pressen som den viktigaste mötesplatsen i kommunen. (VF:s förhandsnotis om invigning av lärcenter!) Jag rekommenderar varmt ett besök på biblioteken. Ni som inte bor i Värmland, ta en sommardag eller två, och kom hit och titta. Passa också på att besöka Lerinmuseet på Laxholmen i Munkfors, Marc och Karin Broos på Alma Löv- museet i Östra Ämtevik (Sunne kommun), gå på Västanå teater som sätter upp Kalevala i sommar och besök Rackstadmuseet som från 18 juni har sommarutställningen Krona och krans

Och om ett halvår är Hagfors nya bibliotek klart, också det i nära anslutning till ett lärcenter. Då är ni välkomna tillbaka.

Postprojektet

2009-05-18T12:19:00.000-07:00

Länsbiblioteket i Värmland har fått bidrag från Kulturrådet för Postprojektet. Det handlar om hur folkbiblioteken gemensamt kan samarbeta kring katalogposter. Länsbiblioteket kommer att arbeta vidare utifrån den förstudie som blev klar i februari. Vi kommer gärna ut till varje län och berättar om projektet och för en dialog om det fortsatta arbetet.

Listpriser önskas

2009-05-12T02:58:00.001-07:00

Peter Alsbjer skriver på sin blogg ang mitt förra inlägg: "Här finns verkligen något att ta upp under BTJ:s pudelresa i vår".

Jag skulle vilja framföra önskemålet till BTJ om öppna listpriser som gör det enkelt att jämföra utgångspriser hos olika leverantörer. Nu är svårt och tidskrävande att jämföra. Men vi har lagt en del tid på det. Samtliga bibliotek i Värmland har de senaste dagarna tittat på priserna, jämfört plastade förlagsband med vanliga förlagsband, jämfört olika leverantörer och jämfört leveranstider. Vi har funnit en del konstigheter. Inför vår stundande upphandling har vi lärt oss mycket. Jag rekommenderar bibliotekschefer att utvärdera avtal och göra prisjämförelser!

Prisjämförelse på böcker maj 2009 - BTJ klart dyrast

2009-05-07T07:46:00.000-07:00

Upphandlingsgruppen för medier har haft sitt första möte. Där utvärderades det gamla avtalet. I samband med det har Länsbiblioteket i Värmland gjort en prisjämförelse på böcker hos de tre stora leverantörer, som länets bibliotek har avtal med idag. Det är Adlibris, Bokus och BTJ. Vi ville ha 50 slumpvalda böcker och sökte med Googles hjälp fram en nyhetslista från februari 2009 . Den var från ett bibliotek utanför Värmland, och innehöll drygt 50 böcker från olika områden. Vi utgick ifrån ISB-numren och vi valde att jämföra bundna förlagsband om det fanns flera utgåvor att välja mellan.

Det visade sig att det inte är alldeles lätt att jämföra priset på böcker. Adlibris och Bokus finns tillgängliga på nätet. Här kan även allmänheten handla, och därför visar man priserna inklusive moms. BTJ:s nätbokhandel Media Direkt finns inte lika lätt tillgänglig. För att se BTJ:s priser måste man först få ett kundnummer. Därefter ser man sina egna rabatterade priser exkl moms. Det kan var bra att få exakt det pris man ska betala. Men nu skulle vi jämföra, och valde att jämföra priserna med moms. Vi lade därför på sex procent bokmoms på BTJ:s priser.

Det visade sig att BTJ genomgående var dyrast. De var 6,3 % dyrare än Adlibris och 5,3% dyrare än Bokus på listpriserna. Men skillnaden var större än så. Adlibris och Bokus´priser skulle minskas med den framförhandlade rabatten. Det blev en rejäl skillnad. Kunde det stämma? Vi kollade därför lite olika genrer. Först barn och ungdom genom att gå in på en titel, och sedan följa spåret "den som har köpt denna bok har också köpt.." Tio böcker valdes. Här var skillnaden nästan 15 procent. Pocketböcker - skillnad trettio procent. Fortfarande hade vi inte dragit av rabatten från Adlibris och Bokus. Har vi fått fel uppgifter från BTJ? Eller är man så mycket dyrare? Hur ser det ut i andra län?

Vi kommer att arbeta lite mer med undersökningen, dubbelkolla resultaten, och inom kort publicera den på vår hemsida. Jag undrar om det finns andra bibliotek som gjort jämförelser, och vad man isåfall kommit fram till. Har BTJ en service som gör att det trots allt blir billigare att handla hos dem? Får man något gratis som konkurrenterna inte har? Jämför vi äpplen och päron?

Förändrade flöden genom SELMA-samarbetet

2009-05-06T07:39:00.000-07:00

Nu när låntagarna vid SELMA-biblioteken själva kan reservera böcker har bokströmmarna förändrats. Förra året lånade Karlstads stadsbibliotek ut knappt tiotusen böcker och in knappt tvåtusen böcker. En skillnad på ungefär åttatusen exemplar. För övriga bibliotek var det nästan genomgående tvärtom, man lånade in mer än man lånade ut. Och det var inte särskilt stora volymer. Med det nya sýstemet kan man märka en kraftig ökning av antalet lån totalt, men en särskilt stor ökning märks på inlånen till Karlstad. Vi har bara gjort en mätning så siffrorna är kanske inte så säkra, men tendensen verkar klar. Efter två månader har Karlstads stadsbibliotek lånat ut nästan 2200 böcker och lånat in nästan 1800. Man har alltså redan lånat in ungefär lika många ex som under hela förra året. Det stora biblioteket är inte längre bara en givare. För övriga bibliotek gäller att staplarna för in och utlån är ungefär lika stora. Det innebär att de lånar ut betydligt mer än tidigare. Jag tycker det är en intressant förändring av medieströmmarna.

Magisteruppsatser om bibliotek

2009-04-29T12:29:00.000-07:00

Det finns många intressanta magisteruppsatser om biblioteksverksamhet. Säffles bibliotek instiftade år 2000 uppsatstävlingen Framtidsspanare, med anledning av de blev årets bibliotek då. Priset har delats ut varje år till en eller flera skribenter, och den sammanlagda prissumman är tiotusen kronor. Det har kommit in många oerhört bra uppsatser till den tävlingen. Nu lyfter Svensk biblioteksförening fram Månadens magisteruppsats på sin hemsida och i BBL. Den första uppsatsen, den för april månad, är skriven av Linda Sundberg på Karlstads universitetsbibliotek. Den heter Learning Resource Centre - en bibliotekstrend Jag säger Grattis till Linda, som blivit utvald för att hon "bidragit med nya kunskaper på ett förtjänstfullt sätt". Månadens uppsats är ett bra initiativ, som förhoppningsvis skapar större intresse för magisteruppsaterna. Nu hoppas också jag att det kommer riktigt många bidrag till årets upplaga av Framtidsspanarna!

Inläsningstjänst och talsyntes

2009-04-28T00:17:00.000-07:00

Talsyntes var länge något trist och svårlyssnat. Men det har hänt mycket på talsyntesområdet. Länsbiblioteket fick problem med det företag vi anlitat för inläsningstjänst för snart ett år sedan. Det tog lång tid att leverera inläsningar. En användare, som varje vecka ville ha tvprogrammet för rätt många kanaler inläst, klagade. När tjänsten sköttes av Säffle bibliotek kom inläsningen punktligt, men nu kunde nästan hela veckan gå utan leverans. Även andra användare började uttrycka missnöje med en tjänst som man tidigare varit så nöjd med. På länsbiblioteket beslöt vi att pröva om inläsningstjänsten kunde skötas med talsyntes. Det gick utmärkt! Rösten låter nästan mänsklig. Det går snabbt att få ut en skiva i Daisy-format och leverera. Nu har vi hållit på ett drygt halvår och användarna är mycket nöjda. Detta är en tjänst som varje bibliotek borde tillhandahålla på en publik dator, så att var och en som hellre lyssnar än läser, kan konvertera sina dokument.

Användarvänlig OPAC

2009-04-23T02:13:00.000-07:00

Peter Alsbjer refererar idag på sin blogg till en rapport från OCLC om vad låntagarna och bibliotekarierna vill ha ut av sin OPAC. Där står bl a:

Det är mycket viktigare för låntagaren att ha goda erfarenheter av leverans av det man önskar, än goda erfarenheter av att finna det i katalogen.
Man förväntar sig sammanfattningar och innehållsförteckningar
Det finns betydande skillnader mellan vilka katalogdata som prioriteras av låntagarna och av bibliotekspersonalen

Liknande svar fick vi i användarundersökningen som gjordes i LIMIT-projektet för några år sedan. Systemleverantörerna fick en önskelista, men än är problemen långt ifrån avhjälpta. Själv blev jag irriterad när jag i helgen sökte efter en bok av Gudmundsson, och de nio första svarsalternativen i vår lokala OPAC var Andersen, HC. Det visade sig att Gudmundsson var återberättare av sagorna. Och det var inte "min" Gudmundsson. Han kom först på tredje sidan med svarsposter. Jag skulle önska att systemet sorterade på författare i första hand, och inom författargruppen lät nyaste bok komma först. Precis så som Mina bibliotek i Umeå har det. Det gäller att priortiera rätt saker i katalogen så att användarna blir nöjda. Ibland fördjupar vi oss i ämnesord och bibliografisk service och annat som hör katalogposter till, men förbigår de stora problemen för låntagarna. I Värmland har vi beslutat att göra en användarundersökning av vår sammanslagna OPAC. Kanske finns det fortfarande likheter med användarundersökningen som OCLC har gjort. Löser Axiells Arena eller CS Library alla våra problem? Och hur ska vi isåfall få råd att installera det?

Sänka kostnaderna för Bibliografisk Service

2009-04-22T07:54:00.000-07:00

BTJ bjuder in sina användare till möten för att i dialog forma framtiden. Det finns en rad punkter på programmet, t ex det stora leveranstidsprojektet. Målet är att ha max sex dagars leveranstid. Det är en utmärkt ambition. En annan intressant punkt är hur BTJ tillsammans med sina kunder kan sänka kostnaderna för Bibliografisk Service, Inköpsvägledning och ArtikelSök. Ja, hur mycket kan man plocka bort från dagens Bibliografiska Service utan att likna det alternativ som Libris utgör? Närmaste plats för oss i Värmland är Örebro den 29 maj.

Flytande mediesamling

2009-04-22T01:57:00.000-07:00

Biblioteken i Värmland lånar allt mer böcker av varandra. Det märks särskilt inom Selmabiblioteken, de tolv bibliotek som nu har ett gemensamt BookIt-system. De första två månaderna lånade man ungefär 6 000 böcker mellan varandra, och det kan jämföras med c:a 18 000 för hela förra året. Det är intressant att notera att in- och utlån hittills är ungefär lika stor. Karlstads bibliotek som tidigare nästan enbart lånade ut böcker, lånar nu in praktiskt taget lika mycket som man lånar ut (knappt en tredjedel av lånen), och står alltså för den största ökningen av inlån. Men alla bibliotek har ökat. Nu är detta bara under de två första månaderna, så statistiken är inte så säker, vi får se vad som händer framöver. Om ökningen fortsätter så måste vi öka antalet transportturer, och också antalet lådor som skickas fram och tillbaka. Det är ett både dyrt och tungt arbete. En arbetsgrupp tittar på den frågan.

Nu och då har värmlandsbiblioteken pratat om flytande bokbestånd. Det skulle kunna lösa en del av problemet med många lådor och arbetsmiljöproblem i samband med alla omlastningar. På biblioteken i Brönderslev kommune har man med framgång prövat detta läser jag i Bibliotekspressens senaste nummer (7/2009 Materialesamlingen flyder lystigt...). Man bestämde sig i samband med en bibliotekssammanslagning. Eftersom man inte skickar tillbaka böckerna kan man nu skicka fler reserverade böcker, och ändå lägga mindre tid på transportarbete. Försöket har varit lyckat, men i början var man osäker och sade att man ju alltid kan gå tillbaka till den gamla modellen. Det verkar inte vara aktuellt. Även inköpsrutinerna har förändrats. Nu ser man till helheten när man köper, vilket innebär att man avstår från flera ex av vissa titlar och skaffar en större titelbredd istället. Dessutom kortar man köerna genom att köpa fler ex av de allra populäraste titlarna. Och utlånen till låntagarna ökade med 14,7%. Det vore spännande med en försöksperiod i Värmland med flytande mediebestånd.

Intressant rapport

2009-04-16T12:58:00.000-07:00

Biblioteksföreningens senaste rapport (nr 13) Användningen och attityderna En rapport om folkbibliotek, baserad på SOM-undersökningen av Lars Höglund och Eva Wahlström ger en rad lättillgängliga fakta om bibliotekens utveckling de senaste åren. Den innehåller många färgglada diagram om vad våra användare gör och vilka dom är. Jag förvånades över att en så många fortfarande anger att viktigaste skälet att komma till biblioteken är att låna medier. Förtroendet för biblioteken är högt, men visst finns det också anledning till oro för utvecklingen. Bra källa för kunskap om användarna och deras attityder. Föreslår att vi tar upp den på ett chefsmöte när vi diskuterar och analyserar värmlandsstatistiken.

BTJ:s etiketter

2009-04-09T05:50:00.000-07:00

Nu levererar inte BTJ längre smarta etiketter till böcker som köps via adlibris. Det innebär att BTJ försämrar i villkoren för dem som abonnerar på bibliografisk service. Istället för att scanna etiketten måste man nu skriva in t ex ett författarnamn, och leta upp posten. Det är konstigt att BTJ väljer att försämra tjänsten nu, när man just ska genomföra en charmoffensiv mot biblioteken. Dessutom är det en försämring som inte sparar pengar i produktionsledet antar jag. När vi träffade BTJ:s nye vd Jonas Arvidsson i förra veckan berättade han hur irriterad han blir när man ändrar i villkor mitt under löpande avtalsperiod. Han exemplifierade med ett paket med tv-kanaler där en kanal plötsligt försvinner. Jag menar att det finns likheter. Biblioteken köper bibliografisk service i tron att man ska få hjälp att bygga upp sin lokala katalog, oberoende av var man köper sina medier. Men Jonas Arvidsson nämnde ingenting om att etikettleveransen för böcker köpta hos adlibris skulle upphöra.

Det är till BTJ som biblioteken betalar för att underlätta hanterandet av posterna. Det är mycket pengar som läggs ut för att på ett rationellt sätt få in katalogposterna i den lokala katalogen. För Värmlands del vill BTJ ha ungefär 1,2 miljoner kronor för bibliografisk service och dessutom 300 000 kronor för BURK, som man måste ha, annars får man inte in posterna i katalogen. Skulle vi köpa posterna styckevis från BTJ skulle vi få betala ungefär 160 000 kronor. Det är priset för själva katalogposterna. Då får man inte det förenklade sättet att få in posterna i katalogen, och inte en del uppdateringar och ämnesord. Istället får man ungefär detsamma som man får gratis av Libris, men med den fördelen att alla poster finns. Prislappen för värmlandsbiblioteken är alltså en miljon kronor för servicen att enkelt hantera sina kataloger. Biblioteken är väldigt nöjda med tjänsten, men missnöjda med priset. Nu blir det inte lika lätt. Risken är stor att biblioteken varken blir nöjda med tjänsten eller priset. Tänk om BTJ! Låt inte kunderna lida för att ni inte kommer överens med adlibris!

23 saker på värmlandsbiblioteken

2009-04-08T08:06:00.000-07:00

Nu har vi i Värmland också startat 23 saker och över hundra biblioteksanställda är med. Det har blivit en succé på många svenska och utländska bibliotek och det är verkligen roligt att lära sig olika saker på nätet. Det är livliga diskussioner på vår gemensamma plattform och vi lär känna varandra på ett nytt sätt. Och det gav mig en puff att börja blogga, något som jag länge tänkt men inte kommit igång med. Förra veckan hade vi musikkatalogen Lastfm som tema. Vi fick bl a i uppgift att bädda in spellistan på vår blogg. Det tog mig två kvällar att komma på hur man gjorde, men nu ligger den här i högermarginalen en bit ner. Roligt att leka lite!

Minskar utlånen av facklitteratur i Värmland?

2009-04-06T12:35:00.000-07:00

Ett stort bibliotek i mellansverige har under januari och februari haft kraftiga minskningar i utlån av facklitteratur. I mars återhämtade man lite av nedgången. Man kan undra vad det beror på. Kan det vara så att man inte behöver facklitteraturen i samma utsträckning som tidigare för att man hittar vad man behöver på nätet? Hur ser det ut på biblioteken i Värmland?

Möte med BTJ

2009-04-04T06:31:00.000-07:00

I veckan var vi några chefer från mellansvenska bibliotekoch länsbibliotek, som träffade BTJ för att prata om bibliografisk service och bokinköp. BTJ:s nya vd, Jonas Arvidsson hade initierat träffen. Han beskrev öppet företagets problem med lönsamheten, framför allt på sambindningslistorna. De kostar betydligt mer att ta fram än vad man får in på försäljning av dem. För att få kostnadstäckning skulle man nästan behöva dubbla priset.Då kan man förmoda att många bibilotek skulle hoppa av. Men redan idag tycker många bibliotekschefer att priset är alldeles för högt för listorna. Det är nog dags för biblioteken att i grunden tänka om när det gäller inköpsvägledning. Finns det kooperativa modeller att tillämpa för tips om böcker i skilda ämnen? Varken BURK eller bibliografisk service är heller särskilt lönsamt. De går dock inte med förlust. BTJ undrar om vi kan tänka oss något lägre kvalitet på servicen för att skapa lägre priser. Och vad skulle man isåfall förändra. Här vill man ha bibliotekens synpunkter. Under våren kommer BTJ att satsa på att träffa sina användare. Man kommer att bjuda in bibliotekarierna till möten på åtta ställen runt om i Sverige. Hur vill vi egentligen organisera våra bokinköp och katalogposter?

Kulturutredningen

2009-03-30T11:35:00.000-07:00

Snart är det dags att skriva remissvar på kulturutredningen. Det är positivt att man föreslår en samordning av biblioteksväsendet. Gränserna mellan folk- och forskningsbibliotek blir allt suddigare. En undersökning på Karlstads universitet visar att distansstudenterna använder folkbiblioteken i mycket stor utsträckning. Och distansstudenterna ökar snabbt i antal. Det behövs kanske även en ny struktur för bibliotekens överbyggnad? Kulturutredningen föreslår att bidragen till folk- och länsbibliotek, utvecklingsbidrag till läns- och regionbibliotek samt lånecentraler och depåbibliotek, och slutligen bidragen för det livslånga lärandet ska läggas i portföljen. Jag tror inte det är bra att fördela bidragen i portföljen. Det är risk att det blir för många små skvättar. Visserligen står det i utredningen att man inte ska låta länsgränser hindra, utan man betonar tvärtom vikten av samverkan över region- och länsgränser. Men nu behöver vi bygga upp en ny infrastruktur för det digitala biblioteket, och det måste finnas både resurser och samordning för det. Därför menar jag att en central instans (KB) borde få fördela utvecklingsbidragen för den regionala folkbibliotekssektorn.

Bibliografisk service

2009-03-29T02:26:00.000-07:00

Vad händer med frågan om bibliografisk service nu? Länsbibliotekets förstudie till Postprojektet, som skrivits av Karin Engström, har väckt frågor och intresse över hela landet. Adlibris har bestämt sig för att bygga upp en tjänst som levererar katalogposter. Den ska innehålla ämnesord och annat som biblioteken efterfrågar. Men den kan inte uppdatera bibliotekens kataloger retroaktivt eftersom det inte finns en beståndsdatabas kopplad. Adlibris koncept bygger på att hämta posterna från Libris och leverera dem direkt till biblioteken när man köper böcker. Jag tycker det är ett väldigt intressant alternativ till BTJ:s tjänst, och jag tycker det är bra att adlibris gör detta. Genom att starta denna tjänst pekar man på att det finns alternativ. Det kan ifrågasätta och förändra tankarna kring våra kataloger. Ämnesord och annat ska bibliotekarier leverera in gemensamt. Man kan ifrågasätta att biblioteken ska arbeta gratis för kommersiella företag. Det vore bättre att äga posterna själva. Förstudien säger också att det är det bästa, och vi vill arbeta vidare för att finna en modell där vi äger posterna. Vi får se om Kulturrådet ger pengar för att starta Postprojektet efter att ha sett förstudien. Eriks Axplock skriver om Adlibris tankar och får många kommentarer. I nästa vecka ska frågan diskuteras på de stora biblioteken i mellansverige. Det ska bli spännande att höra hur de diskussionerna går.

Biblioteken som en del av den digitala infrastrukturen

2009-03-24T07:32:00.000-07:00

Länsbiblioteken i de fem länen i Inre Skandinavia, dvs Hedmark, Akershus och Östfold samt Dalarna och Värmland, funderar på att starta ett gemensamt projekt. Utgångspunkten är att de digitala klyftorna är ett problem för området. En majoritet av befolkningen använder Internet dagligen. Men klyftan djupnar mellan dem som använder och dem som inte gör det. Det finns flera utredningar och rapporter som belyser detta som Svenskarna och Internet 2008 , Strategier för att minska de digitala klyftorna (2004), Styr samverkan (SOU 2008:97) och stortingsmeldingen Eit informasjonssamfunn for alle (06-07). Kan biblioteken öka tillgängligheten till den digitala informationen? Kan biblioteken tillhandahålla informellt lärande för den som så önskar? Det kan t ex vara

att söka information
att ladda ner mp3-böcker
att använda video-chatt
att bearbeta digitala bilder
att finna och tolka offentlig information
hjälp med individuell talsyntes

Kan biblioteken ha gratis schemalagd undervisning för mindre grupper? Biblioteket skulle kunna stå för platsen och ibland för undervisningen, samt ta in andra aktörer. Träffarna kan ha speciella tema som t ex

Introduktion till Internet
e-post
Google
Bildhantering
Internationella biblioteket och annat för dem med mångkulturell bakgrund
Nedladdning av talböcker
Källkritiskt tänkande¨
Banktjänster, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Talsyntes

Imorgon samlas vi och diskuterar det ev. projektet för att se om vi alla har resurser att gå vidare.

Statistik över det virtuella biblioteket

2009-03-23T07:46:00.000-07:00

Jag är nybliven medlem i Biblioteksföreningens verksamhetsgrupp för statistik. Inför mitt första möte fick jag uppmaningen att titta på det danska biblioteksindexet, som finns på: http://bib.kpiindex.dk/KPIBibliotekerne_2009/?uge=10 . Det är en intressant beskrivning av användningen av det virtuella biblioteket. Ganska kortfattat ser man hur de olika sidorna används med några nyckeltal. Alla biblioteken mäts på samma sätt vilket ger möljighet till jämförelser biblioteken emellan. Siffrorna uppdateras varje vecka så statistiken är alltid aktuell. Man kan själv välja vilken tidsperiod man vill titta på. Jag tycker detta verkar vara ett bra verktyg för att mäta den växande virtuella verksamheten på biblioteken, Förhoppningsvis kan Kulturrådet, som är ansvarigt för folkbiblioteksstatistiken, också hittar ett bra sätt att mäta - kanske med samma redskap?

Upphandling av medier och katalogposter

2009-03-18T03:45:00.000-07:00

Det är aktuellt för värmlandsbiblioteken att upphandla både medier och poster. Idag har jag därför varit på Karlstads upphandlingsenhet för att höra vad som gäller. Det fyra år gamla avtalet går ut vid årsskiftet. Under året kommer vi gemensamt att formulera ett underlag. En ny lag för upphandling trädde i kraft 2008. Den säger att om man vill ha mer än en leverantör måste man ha en fördelningsnyckel och rangordna sina krav. Det kan vara så att en viss procent ska vara biblioteksbundna böcker. Detta måste tydligt framgå av förfrågningsunderlaget. Om man ska vara klar till årsskiftet bör man annonsera i början av september. Går allt på räls hinner man bli klar i tid. Men om inte? Då kan man leva avtalslös eller förlänga sina gamla avtal i väntan på ett nytt. Det finns ingen lag på att man måste ha ett avtal, man kan leva avtalslös medan upphandlingsprocessen pågår.

Vi kommer nu liksom förra gången att ha en referensgrupp som arbetar med detta. Med hjälp av förra underlaget har vi mycket arbete gjort. Men kanske blir det ändå en del att diskutera eftersom frågan om medieinköp hänger nära ihop med frågan om bibliografisk service.